Aftonbladet – 21 januari 1842, sida 1

DET NÄRVARANDE SAMHÄLLSTILLSTÅNDET I AMERIKA. (Slut fr. gårdagsbl.) I det inre af Engelska Guiana, eller rättare der de stora planterivgarne ligga, yttrar sig behofvet af arbetare lika så starkt, ja ännu starkare än i Westindien, och lika bemödanden göras att locka sådana, hvarvid man i synnerhet har ögonen fästade på Tyskland. Men klimatet är helt och hållet dödligt för Nordeuropeer, så snart de skola arbeta med ansträngning, och man måste derföre varna alla dylika, ätven om plantageägarne icke voro hårdhbjertade, ofta oredliga personer. hvilka lika misshandla Malthesare och Kulis, Kanarier och fria Negrer från Nordamer:ka, ehuru de sistnämnde jätt fördraga klimatet och äro Engelska språket mäktiga, något som måste ge dem en ofantlig fördel framför Europeiske invaudrare. Också erkänner Engelska regeringen sjelf, hvilket ofördelaktigt ljus sådana bedrägliga förespeglingar måste kasta öfver henne, och guvernören har uttalat sig på ett sätt, som åtminstone utvisar, att han vill fria sig från misstankan för en sådan menniskohandel. HLockelserna, de må vara offentliga eller hemliga, uteblifva. imedlertid icke, utan förnyas säkert så väl från Guiana som från Jamaika. Äfven i Franska Guiana, eller snarare i Frankrike med hänseende på Guiana, försökas alla slags kolonisationspianer, till en del framkallade af den ofantliga afkastving Holländska besittningarne på Java lemmat under de sista 40 åren och till en aunän del genom den nära utsigt till slafvarnes oundvikliga emancipation, hvilkas antal skall utgöra 46,600. Den åsyftade kulturen i stort efter Holländska metoden torde, utom det att Fransmännen hittills gifvit föga bevis på Holländarnes ihärdighet och kloka beräkningar, komma att misslyckas redan af det enkla skäl, att Javas befolkning består af millioner, men franska Guiana endast af några få tusen; att jorden på Java är, enligt de gamla institutionerna, fördelt emellan: kommunerna. Holländarne voro kloka nog, att grunda sin stora kultur hufvudsakligen på dessa kommunal-inrättningar, under det ingenting sådant existerar i Franska Guiana, och så snart emancipationen vwidtager, förmår man ej hindra negrernes spridande kring det vidsträckta området samt deras bosättning som squatters,, hvilket nödvändigt måste göra arbetet oerhördt dyrt. Denna olägenhet skola Fransmännen i hast lika litet kunna afhjelpa, som det torde lyckas Engelsmännen. För närvarande är planen således ett ganska tomt projekt, men som regeringen i alla fall torde komma att understödja, om några oundgängliga modifikationer deri företagas, emedan hon icke längre kan undvika emancipation, och denna just innehålles i den ifrågavarande planen. Brasilien befinner sig för närvarande i en ganska obehaglig ställnirg, emedan dess finanser i trots af all landets rikedom äro högst intrasslade, Detta är en följd af dess handelsfördrag, i synnerhet med England, som ej tillåta Brasilien att lägga bögre tull än 15 procent å införda fabrikater. Det förhåller sig med Brasilien som med alla Amerikas större