kuststräckan, men icke i den stora medlersta delen af landet; den skarpa, torra luften passar icke för negern, hvars element är en fuktig hetta; annorlunda torde förhållandet vara med mulatten. Liksom Engelsmännen misstagit sig i sin förklaring mot slafveriet, så gick det dem äfven i anseende till befolkningen; enligt de nyaste underrättelser tycks den ej utgöra öfver 200,000och vigten af den fria införseln i motsatts till Förenta Staternas tariff sammankrymper till en början ansenligt, emedan genom brist på händer och: transportens svårighet inga i Texas tulifritt införda varor kunna transporteras till Förenta Staterna. Innan en förlägenhet härigeoom uppkommer för Nord-Amerika, torde många år förflyta. Sammanställer man nu de många olika underrättelserna om Texas, så röjer allt visserligen Engelsmännens afsigt att leda detta lands kolonisation på ett för dem sjelfve gagneligt sätt och småningom derstädes alstra en sinnesstämning, som kunde antaga en fiendtlig hållning mot Föreäta Staterna, hvilket redan lyckats dem i Canada och der vållat en viss revolution i åsigterna; men i Texas torde saken bli ojemförligt svårare. För närvarande är detta alltid en avancerad post för Nord-Amerika emot Mexiko, och den omständigheten att det sednare ännu icke erkännt den nya republikens sjelfständighet, utan tvärtom vidtager nya rustningar emot densamma, hvars iare tillstånd visserligen härtill kan gifva anledning, torde förmå Texanerne betänka sig innan de antäga någon ovänlig ställning emot Förenta Staterma, hvarförutan de anseddaste personer i Texas stå islägt och vänskapsförbindelser med innevånarena i Virginien och södra Carolina. Den riktning Texanerne välja är således allt framgent densamma de hittills beträdt i strid mot Mexiko. Man tror för närvarande, det ett förbund åsyftas mellan dem och de Mexikanska provinserna ända till Kalifornien och i Austin skola utskickade från Santa-F hafva infunnit sig att i sådan anda afsluta en öfverenskommelse. Berättelsen härom torde dock få anses, om ej helt och hållet uppdiktad, likväl öfverdrifven. Emellan de romersk-katoiske Mexikanerne och de anglosacchsiska protestanterne är ingen förening möjlig. Sådana tankar kunna uppstå hos individer, men icke hos massan af de Mexikanske kieoierne och än mindre hos Indianerne i denna trakt, emedan desse redan sett sin farligaste fiende i Texanerne föra ett förbittradt krig emot dem och skola hafva tlifogat en från dem utskickad expedition betydlig skada. Att dessa länder med tiden måste falla i den anglosachsiska stammens händer är väl kvapt att bestvifla, då man känner de mexikanske maktägandes fysiska och moraliska vanmakt, men sådant torde ej aflöpa utan häftiga strider, och jorden skall flika mycket fuktas af de röde och hvite männernes blod som den mörka blodmarken i Kentucky. Från Mexiko erfara vi så godt som ingenting; de utlofvade statistiska beskrifningarna ha ännu icke meddelats, och man är således ej i stånd att sammanhålla uppgifterna om befolkningen med Humboldts. Notiserna om striderna mellan Bustamente och Santa Ana hafva ingen betydelse för landets tillstånd, hvilket derigenom föga rubbas. Om man får antaga, att något system eiler grundåsigt öfver landets förvaltning och sättet att leda dess intressen vore rådande hos dessa båda kreolpartier — ty Indianerne taga ingen del deri — så torde den bestå deri, att Bustamente är mera för en sträng form, för nationalekonomiens särskildta delar och deras vårdande, under det Santa Ana vill låta allt gå som det faller sig; men ännu har ingendera utwärkt sig genom någon kraftfull och konseqvent administration, och de Mexikanske Kreolerne torde väl, genom Indianernes och Mestizernes öfvervägande antal, komma att se sig inskränkte till en politisk obetydlighet. Guatimalas exempel är i detta fall lärorikt. Här hafva IUndianerne under Carrera vunnit öfvervigten och bibehålla den allt framgent; de äro fanatiske i religiöst hänseende, och om ställningenskulle konsolidera sig, torde ett slags teoksiati bli följden; TA rs dena de ar I RT TREA PT BR or SR ör aln Wik Bg NING. orerar Sv