sockerodlingen i Westindien. England skall således, sedan det ej längre kan bibehålla det.i Westindien rådande monopohum, skapa ett annat i Ostindien, och vill icke blott förlora sin Isockerproduktivn i Westindien, utan äfven draga de främmande besittningarne in med i sin förlust. Derifrån kommer yrkandet på slafverietls afskaffande på Cuba och Brasilien, hvilket nödvändigt måste ha en sådan iöljd. Den svarta racen skall visserligen i ekonomiskt hänseende äfven på någon td förlora dervid, men man har redan gifvit henne en så stark impuls till arbete, man har lärt henne känna lyxföremåi af alia slag, och således skola mnegrerne snart rigta sin arbetskraft på anära saker, på bomull, silkesodiing, kaffe, kryddor, tobak och mera dyikt, hvartill de flesta öars jord är ganska lämplig. Följer man den härigenom gifna rigtningen, så skall förlusten för plantagegarne i längden blifva jemförelsevis ringa, och jorden skall efierhand öfvergå till negrerne. En dylik förändring, som på engelska öarna, måste äfven nödvändigt komma alt äga rum på de spanska och fransyska, men när och på hvad sätt beror af omständigheter, som svårligen kunna på förhand beräknas. Biott så mycket kan man påstå, att öfvergången i de spanska koloniernzs, i fall nemligen Engelsmännen icke få makten i händerna, skall kunna ske på ett vida lättare och för godsegarne mindre hotande sätt. De skoia imedlertid lika litet som Nordamesikanerne kunna i längden undandraga sig nödvändighetens lag. Hvilken hvälfning 1 verldshandeln allt detta skal! föranleda, ligger förborgadt i framtiden; kanhända skall den stora plantageodlingen, äfvensom den storartade handel, hvilken hittills förts emellan Westindien och Europa, komma att minskas, men en annan skall deremot ökas, nemligen handeln mellan de Westindiska öarna sjelfva, hvilken hitills varit högst obetydlig, emedan man ej anförtrodde slafvarne några fartyg och EuropEerne icke kunde med roddbåtar fara mellan de serskilda öarna, då den möjliga förtjensten icke lönade arbetet och äfventyret; men heit annorlunda skall allting blifva, när negern alt mer och mer hinner vänja sig vid vattnet, och en Hiflig rörelse skall då uppkomma öarne emellan. Alven här föregår sålunda enahanda växling som på landet; i stället för den stora handein och den stora kulturen, komrter den hila bandeln och den lilla odlingen, allt till jördet för den lägre klassen, d. v. s. negrerne. Eugtand-har; efter de första steg det gjort på eman-. cipationsbanan, inträdt på en väg, hvarifrån det ej mer kan afvika. Om förlust eller vinst skall härflyta från följderna af negrernes frigifvande, derom är numera icke fråga, det måste framåt och miste således befordra ett negerfolks utveckling i Westindien. Det hat emot sig, hvartill det utsått fröet i Brasilien och på de spanska öarna i Westindien samt dess ställning till Nordamerika, ailv deita gör negeriatressenas befordran till en nödvändighet för detsamma, och det tvekar icke heller att högt tillkännagifva denna ställning. Dess abolitionssällskap utbreder icke blott sin verksamhet i allt större mått, utan har till år 4843 utlyst eit verldskonvent, att församla deputationer från alla abolitionist-sällskaper hos modersällskapet i London. År 4840 erkände Stobrritannien republiken Texas, tydligen i afsigt att begagna denna unga stat såsom ett slags motvigt mot Nord-Amerikanska staterna. I sitt hjertas glädje öfver att hafva funnit -en punkt, hvarifrån man kunde tillfoga den förbatade amerikanska tariffen något afbräck, öfverdrefvo Engelsmännen mycket Texas betydenhet, talade om en half millioner innevånare och Jläto den förhoppningen framskymta, att republikens kongress skulle uttala sig emot slafveriet, således i Englands intresse. Dessa förhoppningar uppgingo likväl till det mesta i rök. Texanerne, äkta afkomilingar af Nord-A merikanerne i de södra staterna, drifva slafhandeln till lands med de Virginske slafkrämarena, och kanhända äfven sjöledes öfver Cuba; på ett afskaffande af slafveriet derstädes är således ej att tänka. Deremot inhemtas aflandets beskrifning, att negrerne skola väl trifvas på rg a TE ee AR RA a