lagen af den 9 September 1833 äger i Frankrike endast tvångsmedel rum mot en anklagad som vägrar att visa sig inför domstolen, eller genom oväsende eller ett otillbörligt uppförande afbryter ransakningens gång. I flera tyska lagstiftningar deremot qvarstå ohörsamhetsstraffen för ofvannämnde fali, t. ex. Österrikiska lagen S. 364—5365, Preussiska kriminalordningen 8. 292, Baediska straffediktet af år 4803 S. 41 jemnförd med lagen den 5 Nov. 485314, 3 art. Bäyerska strafflagen art. 488 — 494 m. fl., men ingenstädes der den strängt irqvisitoriska rättegången är antogen, befiones, så vidt vi hafva oss bekant, ansvar utsatt eller tvångsåtgärder medgifna mot en anklagad, som nekar sig hafva begått det brott, hvarför han misstänkes, äfven om aldrig så öfvertygande bevis mot honom förekomma. Såvidt vi erinra oss hafva vi icke förr, än under de sednare åren, hört några uaderåomstolar meddela beslut om en anklagads försättande i mörkt earum, för att till bekännelse förmås, och det är derföre så mycket mer angeläget at de sig företeende exemplen härpå underkastas ett noggrant skärskådande, innan deraf bildas en domstolspraxis, som torde vara af vida vigtigare följder, än mången vid första påseendet kan finna. Onskligt vore äfven om Just. Ombudsmannen och andra, hvilka det tillhör att vaka öfver lagskipningen och tillse att missbruk derunder icke insmyga sig, ville serskildt gifva akt på den nu, i ofvannämnde hänseende började praxis vid Stockhelms underdomstolar, så att eit positift omdöme om dess lagenlighet blefve af lögre autoriteter uttalad. Sakea synes i sanning vara alll för vigtiz, för att i hvarje förekommande fall endast bero af domarens individuella åsigter. RETAS KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. Paris, Januari 3. Den märkligaste dramatiska produkt, här för ögonblicket finnes att anteckna, är Soribes nya lustspel: aUne chainen Detta styckes lycka är afgjord, och enligt följetongernas profetior skall det komma att bibehålla sig på repertoiren i jembredd med La camaraderis och cUn Verre deau. Den sistnämnda pjesen gafs häromdagen för 84:de gången. — Sjelfva titeln på den nya komedien har varit tillröcklig att reta nyfikenheten och fylla huset gång efter annan. cEn kedjal Ar det icke en ordentlig gåta, detta ord, någonting mystiskt, som man nödvändigt måste ha reda på, för att kunna sofva lugnt på natten! Une chaine kan betyda mycket goda saker, såsom en bergskedja, en guldkedja, en fångkedja; af alla dessa olika bemärkelser, hvilken är det Hr Scribe af akademien, menat?.... Gissa sjelf! Historien handlar om en ung musiker, som anländer från provinsen till Paris och har den lyckan att blifva bemärktaf en förnäm dam, hvilken tager honom under sina vingars skugga. Han befinner sig, som man kan tänka, förträffligt i denna afundsvärda position, ända till dess den fatala händelsen inträffar att den höga damens herr man kommer hem till Paris efter en längre frånvaro, och vår hjelte sjelf på samma gång får påhelsning af en liten kurtis från landet, en hans vackra kusin, hvilken med det oundgängliga påhänget af en Kpere noble, en vacker dag helt oförmodadt afstiger på den stora gården hos diligence-bolaget aLafitte et Caillard. Den ena invecklingen följer nu på den andra, och på den hårfina gränslinien mellan det tragiska och det löjliga uppjagas intrigen till en svindlande höjd, för att i sista seenen upplösas genom en coup de main; tårar och gapskratt vexla om hvarandra som regn och solsken, och en snillrik, lidelsefull qvinnas förtviflan och förödmjukelser gå hand i hand med en sentimental landtflickas naiva koketteri, båda delarna för en ung mans skuld, hvilken liksom Masham i aUn verre deauv tyckes knappt nog vara värd att uppväcka intresse hos en grisett. Vår hjelte slutar äfven ganska prosaiskt, han gifter sig med sin idylliska kusin; och den arma pärsfrun, som uppoffrat sig för honem, reser med sin herr man till Indien, till Martinique, eller Gud vet hvart! Grefvinnans parti utföres med en skakande poetisk verve af mamsell Plessis, en fullkomlig kontrast i den dramatiska konsten till den klassiskt lugna mamsell Rachel, hvilken med henne för hvarannan afton delar applådissemangerna å theåtre francais. De intaga båda genom antipodiskt motsatta medel, men det bevisar endast konstens mångsidiga natur, att de verkligen båda kunna bredvid hvarannan intressera. På Ci que Olympique ger man en stor kavalleristisk och pantomimisk pjes i fjorton taFUTAANA TR TEA EEEE Fröken smålog och anmärkte att det ibland ån ovårt nns att hanna camtalsämne med an AA.