Aftonbladet – 14 januari 1842, sida 1

EN PRETENDENT.) II. Den hederlige Kula hade åter emottagit sin höga gäst i den låga kojan. Denne satt och skref sitt första konungabud, och skoflickarens trefot utgjorde hans tron. Kula, med en garmal karbin på axeln, hade imedlertid fattat posto vid dörren... Han strök upp sima stora knäfvelborrar och såg barsk ut. Framåt! kommenderade hjelten då han slutat sin skrift och sammanvikit den. Halt! skyldra gevär! gevär på axell Bravo, min kära Kula; men nu sätter du bort karbinen så länge, den skall snart blifva utbytt emot ett bättre vapen. Se här, detta papper bär du tili landshöfdingen. Skulle han icke genast vara sinnad att hörsamma cen befallning det innehåller, så säger du honom, att han skall mista sitt län och icke framdeles blifva begagnad i rikets tjenst. Lyder han deremot, så helsar du honom med mitt konungsliga ord, att jag vill blifva honom en huld och nådig herre. Vänta, ännu ett ord! ropade han i det Kula vilie aflägsna sig. Du vet, att någon har kallat Carl den tolfte ett tjurhufvud?) Turk och ryss! hvem har gjort det, ers majestät? utbrast soldaten och knöt i vredesmod den muskelfasta handen. Lika godt hvempy, fortfor hjelten. Ser du, om jag u1u skulle stöta denna tjurpanra i väggen, du förstår, om jag icke skulle lyckas, om de gudlösa ej vilja tro mig, utan bära hän) I gårdagsbladet, 7:e feuilletohs-spalten, 214 raden uppifrån står: om det vore hade, läs: om det ock vore.