Aftonbladet – 5 januari 1842, sida 2

Frankrike, nyligen återkommit till Brässel, och skulle innan kort åter begifva sig till Paris, såsom det sades, med regeringens ultimatum i denna underhandling. De Fransyske negociatörerne skola söka att draga saken ut på tiden, och det är sannolikt, att Fransyska ministeren icke fattar sitt definitiva beslut, förrän den får se buru dess majoritet i Deputeradekammaren kan komma att se ut. För öfrigt har Fransyska kabinettet förklarat sin önskan, att kunna föreslå Kamrarne en nedsättning i tullumgälderne för fiere af Belgiens förnämsta produkter, mer låter derjemte temligen tydligt framskymta, att Belgien är tvunget slata sig till Frankrike i afseende på sitt tullsystem. PREUSS Folket på ostpreussiska gränsen mot Ryssland, som kommit att sitta emellan en faderlig regering på hvardera sidan, och iikaså tvenne förbudssystemer åt hvilka sjelfve f. d. utgifvaren, säkert vallnas i munnen, befinner sig med all denna välsignelse ändock ej rätt lyckligt. Den ryska faderligheten uiöfvas, som bekant är, af bara kossakerse och det ser ut, som den preussiska fz derlighe:en skulle fiuna sig dermed belåten. För någon tid sedan, berättar Leipz. A. Z., hade en öfversehlesisk godsegare i sin tjenst en värdshusvärd, som tilllörne va it rysk umdersåte; godset! låg 3 tyska mil från gränses. En vacker nal kom en afdelning kossacker till gården, konfi skerade värdshusvärden, såsom rysk vara, och äpade honom öfver gränsen, samt vidare på vägen till Sibirien. Godsegaren reklamerade sin värdshusvärd, först genom :styrelsen i Oppein och sedan genom andra auktoriteter, men den Istore fadren i Ryssland gaf ingenting åter. I förargelsen skall Preussen hafva yttrat: trett:o Ithaler för hvarje kossack, som visar sig på denna sidan gränsen, och besynnerligt nog skall sedermera hafva inträffat, att efterhand fem kosIsacker aflidit inom preussiska området, nemligen, enligt officielia uppgifter, af slagfluss, samt alt godsherrn efterhand utdelat 4350 thailer till vissa behöfvande, pr 59 thaler åt hvardera. Likaså hände att en preussisk qvinna och hennes dotter sköljde kläder i en bäck, som ut!gjorde sje fva gränsmärket, samt att kossackerne stodo på andra stranden och sågo deruppå. Af förseelse slöppte modren en duk i bäcken, så att den var nära att flyta öfver tlil Ryssland. Då sprang flickan i vaitlnet för att hemta duken, men kossackerne ropade kontraband och gåfvo eld. De sköto likväl ej ihjel flickan, som sprang i bäelen, utan blott modreu, som låg på knä vid p:eussiska sidan. Sådana skott kallas på prohibilisternas romanska ett verkligt skydd. SYDAMERIKA. I Paragway har ställningen, efter Doktor Francias död så förändrat sig, att det numera icke vägras någon utlänning, att inkomma och vistas i landet, då ban begär tillåtelse dertill. Mer än 41400 främlingar hade, sedan Franeias död, fått denna tillåtelse. Man hoppades att handeln snart skulle upplifvas i dessa trakter. Från Buenos Ayres berättas d. 5 Oktober, al! presidenten Rosas trupper skola hafva fulikomligt besegrat insurgenterae under de båda generalerne La Madrid och Lavalle. Stora fröjdebetygelser hade i anledning deraf blifvit anställda i Buenos Ayres, men ännu voro inga detaljer kända af de vunna segrarne, j