Aftonbladet – 28 december 1841, sida 2

ENE nn — Dauligt Allehanda her i går mod någoti förroende till Hr O. O. besvarat dena sistnämndes replik i virt Fredagsblad angående tvisten om mainsell Ströms debut i Lucie, hvilken tvist numera till er del öfvergått till den mera allmänna frågan, huruvida en med signatur underteknad oartikel skall anses för en tidnings gemensamma omdöme eller icke, hvarvid Allehanda lemnar den upplysningen, att det picke signerar andra artitlar än dem, hvilka Red. icke vill utgifva för annat än individuella popinionsyttringar och för hvilkas öfverensstämmelse i detalj med Red:s egna Red. icke vill ansvara.n Detta hafva vi emedlertid å vår sida icke hittills ansett just utgöra meningen med en signatur. Fastmera skulle vi tro, att det lika ofta och oftar2 kan vara tillfället att signaturen begagnas för att låta läsaren se hvem som förattat en artikel, nb. om det är en känd signatur, utan att detta derföre innefattar någon reservation från Redaktionens sida angående skiljaktighet i omdömet. Matta sätt all Jemna flere författares ivelvidualitet mera utrymme begagnas också örverallt i de fransyska tidningarnes konstkritiker och följetongsartiklar, utan att den ene derföre anses af olika tankar med den andre. Man Dagl. Allehanda har äfven i afseende på det första föremålet för tvisten, neml. mile Ström, fjort en uppgift, som vi anse oss böra besvara, då frågan tyckes börja blifva en ambitionssak med afseende på riktigheten eller orättvisan i omdömet öfver den unga debutanten. Det frågar nemligen, hvilken tidning, som väl mest berömt och hyllat mlle Ström i hennes förra debuter: Fristytten och Robert? Jo just Aftonbladet. Med anledning häraf torde det ej vara oskäligt att efterse, huru Aftonbladet verkligen yttrat sig vid dessa tillfällen. Uti recensionen öfver Friskytten heter det, efter en eloge till me Widerberg för hennes rena daklamation och friska spel: Det torde deremot bli svårt att afgöra, huruvida den andra unga debutanten mile Ström skall kunna genom öfning vinna den klang och fyllnad i rösten, som nu felas henne. MI Ströms öst är visserligen ;mycket behaglig; men äger,i proportion till sitt eget icke obetydliga omfång, föga klangrikhet. Vidare tuillögges det: Lika svårt hafve vi att förutsäga, huruvida mill Ström med tiden kan förvärfva sig mera lif i sitt spel. Referenten anmärkte då till och med att ml!l S. torde varit serdeles illa disponerad för aftonen. Om, efter dessa enmärkningar, erkännandet att mll S. uti Alices roll i Robert visat någon mera ledighet i ställning, somt att hon varit mera Varmt inne i sin roll, att hon ägt en minuts !lycklig inspiration under återgifvandet af scenen vid korset, att om hennes forte saknade brist på styrka, hennes diminuendo likväl var förtjusande, samt att men, i anseende till de stora svårigheter, hon hade att öfvervinna uti denna roll borde bå!la den NA oefrn Ra bast PDC reko VM AS AN Ear ra Arn En te