EEE ADRESSERNA I ANLEDNING AF ENGELSKA THRONARFVINGENS FÖDELSE. Vi hafva förut nämnt i detta blad, att Engelska Drottningen Victoria fått sig en prins, sor är kronprins i Stor-Brittanien. Denna lyckliga händelse har naturligtvis der, som på andra ställen, framkallat en stor mängd lyckänskningsadresser, uppfyllda af de vackraste förhoppningar på den nyföddes framtid. I några af adresserna har likväl bland sötman biandat sig en bitter skildring af den arbetande klassens tillstånd, föranledd hufvudsakligen af den dyrhet på lifsmedel, som de höga tullarna på införsel af utländsk spanmål förorsaka; och de öfriga, som varit uppfyllda af rökverk, hafva blifvit temligen strängt kommenterade af en del bland tidningarna. aDessa adresser bestå allesamman,, säger ett Engelskt blad, barnsligt pjoller, förnedrande slafviskhet, sockersött känsloprål, eiler utslitna, äckliga komplimenter; de andas med ett ord alla slafvens besinningslösa utgjutelser i stoftet inför sin herre och ägare, Flera engelska blad hafva icke heller underlåtit att uttrycka sin förtrytelse öfver de usla och meningslösa knäfallen och dessa eviga böner att Försynen måtte bibehålla landets närvarande tillstånd, om hvilka hvarje klok man önskar att de aldrig måtte nå vår Herres öra. Ett af dessa blad har företagit sig att analysera några af de märkligaste adressernas uttryck, och när man läser denna analys erinras man ovilkorligt om det besynnerliga fenomeset, att när folken sätta upp sina lyckömskningar till furstarne, får tanklösheten nästan alltid förtroendet att vara koncepist. Att så der recensera våra svenska lyckönskningsadresser kan naturligtvis aldrig komma i fråga — det skulle vara både Kotacksamt och obändigt,; men detta kan icke sägas om ett skärskådande af den engelska tanklösheten, och derföre meddela vi här ett stycke af det exgelska bladets recension: aFolket har i sina komplimenter verkligen förolämpat drottningen, ty det har ej betraktat henne som en furstinna med upplysta grundsatser, utan föreställt sig att hon kunde smickras af slafvars kryperi inför en tyrann, i stället att det bordt framträda som en fri man till en högsinnad drottning. Uader den usle Jecob I:s regering dedicerades en bibel till honom såsom till den högste och mäktigaste af alla furstar, och detta med många uttryck, som både vid den offentliga gudstjensten och den enskilda andakten uteslutande egnas Gudomen; men det bör märkas att detta skedde endast och allenast af presterskapet. Nu åter hafva alla klasser deitagit i förnedringen. Berkshire är ett torydepartemenot: vid diskussionen af adressen under det allmänna mötet derstödes täcktes den konservative ledamotens, herr Palmer, helt sonika taga Försynen till tjenare för sitt parti. Han berättade det goda folket, att Forsynen högst underbarligen vilsignat nationen alltifrån det ögonblick hannoverska huset steg på thronen. Man skulle eljest trott att Försynens välsignelse icke vore bunden vid hannoverska huset, eller hvari bestå då dessa välsignelser? Månne i förlusten af Amerika? inationalskulden? i de millioner lif vi offrat i krig, dem vi icke behöft föra, eller i folkets närvarande stora elärde? Denne herr Palmer gjorde en allusion på de otaliga lidanden folket haft att utstå i de fordne krigen om tbronföljden; men sedan hannoverska husets uppträdande på thronen hafva vi haft två borgerliga krig i Skottland, ett i A