Aftonbladet – 23 december 1841, sida 2

(Insändt.) Bland de flere oförklarligheter, som den nga, från ch med den 4 instundasde Januari i kraft och veran inträdande Tulltaxan företer, torde måhända nappast någon vara mera i ögonen springande, än let oresonliga och på ingen grund af praktiska exsmpel sig stödjande tullvärd:, som blifvit åsatt den lei af artikela stål, hvilken i taxan förekommer inder benämningen andra slag. Redan 4833 års axa ionshöll i detta hänseonde det anmärkningsvärda misstag, att å nämnde oartikel fixera ett tullvärde, som med minst 6 Rdr pr Skopp. öfverskjöt det, såväl vid den tiden, som allt sedermera, i handeln allmärneligen gängse priset; och man ansig sig fördenskull böra med säkerhet förvänta, att i dem nya bearbetningen se berörde missförhillande i möjligaste måtto rättadt. Ej underligt då, om man förvånas vid att se den gamla oriktighbeten icke allenast bisehålien, utan fastmer förökad dymedelst, att mnde tullvärde blifvit i nya taxan förhöjdt från förutvarande 32 Rdr bko pr Skepp. till 36 Rdr samma mynt. När har vil någorsin ett sådant pris existerat å vårt såkallade brännstål — hvilket är det, hvarå nämnde tullvärde skall tillimpas — och hvarigenom har en sådan ziffra kuanet läggas tilk grund får tolagsafgiftens beräkning? Den afgift exportea hitintills fått vidsännas under nämnde rubrik, har, i följd af berörde oriktiga tulvärda, för densamma varit kännbar nog, i det att den uppgått till nära lika beiopp med utförselstullen, men vid tillämpningen af den nja tullförfattningen kommer — sedan utförselstullen blifvit nedsatt till hälften mat förr — det remarkabla förhållande att uppstå, att tolagsafgiften (åtminstone i städer, hvarest den. är fastställd till ex procent af tullvärdet) med mer än dubbelt öfverstiger utförsels-tullens belopp. Då meranämnde Kongl. Maj:ts nya tulltexa likväl bestämmer, att vid tolags erliggande iakttigas bör: det alla varor, som, enligttaxan äro i allmänhet fria från införselsoch utförsels-tull, befrias från tolag vid in-kommande eller utgående, synes väl gsnom ett sådant påbjudande den princip bylias, att tolags-afgiften — der sådan får uppbäras — ställes i ett till tullafgiften någorlunda afpassadt förhållande. Huru imadlertid uti förevarande fall den grundsats blifvit följd, torde inheomtas deraf, att, då utgående tullen för brännstål enligt nya taxan är 2 sk. pr 100 Sk, Stap:s vigt eller 8 sk. pr Skepp., Tolagsafgiften dererot kommer att belöpa, enligt samma texa, till 47!, sk. pr Skepp. — Insändaren är likväl öfvertygad, att det klandrade förhållandet härflyter från ett så beskaffadt misstag, att stål-centnern -— hvars nuvarande värde synes vara till norm taget för tullrärdets ber stämmande — i följd af sin benämning antagits innehålla endast 400 skålp. stapelstadsvigt, då den lixväl rätteligen håller 450 sådane. Något nöjaktigare sätt att förklara saken kan man ej utleta. Och om, efter hvad Ins. förmodar, sålunda härvid tillgått, vågar man med desto större förtröstan tillförse sig en rättelse häruti, som en reducering af tullvärdet till den point det rätteligen bör intaga, icke destomiadre lemnar exporten att viikännas en tolagsafeift, å vissa platser med mer än 50 proc. öfver-stigande det belopp, som i utförselstull utgår. Exportör. EE — Polisb!jeningen lärer under vid pass åtta dagar anhållit af tvenne, nu arresterade lösa qvins