hvars grund man icke har klart för sig. Der sten, som glimmar och bländar ögat, må vä tåla en undersökning, om dess äkthet skall kun na erkännas.n . Dessa och dylika yttranden, hvari Morgenbladet likväl sökte iakttaga den största respekt föl H. M:s person, väckte imedlertid en sådan bitterhet hos vissa personer, som ansågo sig dera träffade, att Den Constitutionelle den 46 dennes förkunnade att fera aktade medborgare kring sändt lister till Morgenbladets abonnenter för at! förmå dem att ej vidare prenumerera på Morgenbladet. Detta tillkännagaf också snart denna devuemangets åtgärd, men gjorde dervid den anmärkning att de flere aktade medborgarnepn reducerade sig till en enda, remligen:stadshauptmanden och ridderen herr garver Niels Ytterborg, med hvilken Morgenbladet haft åtskilligt obytt, dels derföre att han, tvertemot borgareofficerarnes och stadens kommunalstyrelses hemstälian utnämndes till stadshavupteand, (borgerskapets militärchef) dels derföre att han hade varit anförare för en Stockholmsfararedeputation.x Morgenbladet fann imedlertid icke för godt att allarmera sig öfver herr Yiterborgs listlöpning, samt försäkrade att det ej ämnade lita skrämma sig af ett dylikt försök, som dessutom icke var det första af det slaget. — ——RE——— . c.A— — Ifrån Mänchen, hufvudstaden i Bijern, klagas, enligt en artikel i Ober Postamts Zeitung, öfver mängden af oordningar, som begås bland de lägre folkklasserna derstädes, och öfver deras tilltagande. I Ostober månad hafva icke mindre än 809 kriminalmål (Straffälle) måst handläggas. Hvad skola nu våra snusförnuftige säga härom, nemligen de som så gerna ville skjuta skulden till alit ondt som sker, på de liberala politiska lärorna, på tidningarna och på ljumheten för religion och kyrka. Uti Mänaehen få nemligen inga tidningar utgifvas utan föregången ganska sträng censur, som der på stallet aldrig tillåter några brännbara, demokratiska läror att synas; och hvad religion och presterskap beiräffar, så är Konungen af Bäöjern just företrädesvis vorden ryktbar för sin svaghet för presterskapet, för återställande af kloster och munkordnar ech för jesuiterordens återinförande. Och ändå är med brottmålens antal ett stycke värre än i det ungefär lika folkrika Stockholm. Orsaken till allt detta är, att religion och skenhelighet ännu aldrig varit detsamma och att sedligheten beror af menniskans moraliska vanor och aktning för pligt och lagar samt af den religion, som ligger i sjelfva den kristna sedoläran, men icke i den blotta yttre andakten och ceremonierna, ehuru upplyftande dessa äfven kunna vara för sinnet och känslan, som utgöra vägen till förståndet ech sjelfgröfningen. — Svenska Biet innehåller i dag en artikel om de arbetande klassernas ställning uti länder med afrin lagstiftninga, som är ett verkligt non plus ultra af okunnighet i sak och skefhet i åsigfer. Det talas först om, huru de liberala tidningarna säga sig försvara och vilja hjelpa de arbetande klassernas rält ech säges derefter: aFör alt göra detta med någon framgång, skulle man väl med skäl kunna vänta, att samma tidningar ville framdraga nigra kraftiga bevis, till styrkande af sina påståenden, t. ex. visa, huru förträffligt dagsverkaren befinner sig uti de liberalt styrda länderna; men dermed hafver det sg icke så lätt. Härefter kommer Biet till ena framställning af de arbetande klassernas ställning i England, och gör dervid följande, obegripligt enfaldiga refiexion: Härvid måste vi anmärka, att vi icke anse de saker af vederstygglig natur, som vi måste framdraga, bevisa något emot nationallynnet; — — — 4vi anse deremot det avederstygzliga vara en följd af den ultraliberala lagstifningen, nämligen härrörande ifrån cåen sorts liberalitet, som släpper sjelfsvåldet och cegennyttan lösa, hvilken liberalitet af Aftoncbladet i första rummet hos oss förordas, och chvilket blad vill inbilla folkets, att detsamma aderpå skall göra sin lycka., — — Släpper lagSEED SAO ARGRER ARMAR Pista 4 UNNA 2! SArAINRAGd sjnd ifrån Carlstens fästning, der Johan, som vi veta, var kommenderad. Paketet hade först varit adresseradt