Kajsa, hederlig och beskedlig, men som ändå långt hellre ville skryta är hjelpa, låtsade ej höra på de örat, utan slamrade med sina tallrikar, skedar, m. m., Och Mathilda; som märkte hemnes obenägenket att just med någon egen uppoffriag göra något för den stackars Stina, samt dessutom såg att här var någon traktat i faggorna, sade, uppstigands från sin stol: Vet ni, kära mor Kasa, jag skall gå ut i byn och se till, om jag inte kan få rätt på mågen, som kunde gå till gamla Annika i Lundterp, eller lets upp henne hvar hon kan finnas, och bedja henna vara beskedlig gå till Stina, samt dröja qvar hos henne till heanes barnsäng är väl förbi.o Ja, Gud vet hvem grefvinnan kaa få att gå de ärendet, och hvar de skola få rått på gam!a Aanika ty bon vandrar så vida omkring, sade mor Kajsa som allt trodde att projektet äfven skulle gälla hennea skin, Åh ja, det går nog för sig, svarade NIathilda som insåg detta, den sem går skall få kederliga ärlekspengar af mig, och Annika skall få dat be sked, att jag ensam liqviderar henne för kela tiden. Ack hvad der välsignade grefrinnan är gullezac mot alla fattiga stackare! sade mor Kajsa. och tor kade de torra ögonen med halssukssnibben. Ja; skall säga grefvinnan, stt jag tror visst hon kan få Andersa lilla pejk ait springa, ech Annika tror jäg säkert är i Stora Hult hos Lassa-Lona, som fick er tös i veckan som var. Mathilda smålog izom sig åt den vaknade be. redvilligketen och lagado sig till att gå, och mo: Kajsa följde henne sjelf ut genom dörren, och bad henne för all del titta in sedermera.n Ja ja men! svarade Matbiida, mor Kajsa lir väl inte vilja behålla mina små töser för ar! och e get, aem får jag väl afhemta: Mor Kojsa skrattade så att båds hakpåse och mage hoppade, ropade efter Mathilda med stor bondbslefsenhet: Välkommen! Välkommen I och stängde Ggörren. Men nu blef det annat utafi stugan. Mor Kaj sa slog upp det grannaste s slagbordet, med den största e!ldröda törnrosen på, bredde deröfver en fin, hvit duk, och tog nu fram, ej allenast ost, smör, fin bröd, äpplen, som upptogos ur et skrin och jades