Aftonbladet – 15 december 1841, sida 2

vwov————— mkh Jmvvkx MMM— — — — -—— —— 0 — NN N HUSHOSOlNNHENLeL NSNSNNHHHHNNNSNEFNSSr1tnAnnnrrrnnnnnnfnfnffnnn!fnfnfnfnfnffmfFFmfttffflH5HHvO-pmPm Till Redaktionen af Aftonbladet! Någre medlemmar af Strömstads Borgerskap som läst den i Tit. blad för Fredagen den 42 Nov. 4841 införde artikel, rörande ifrågasatt förening af Borgmästareoch Postkommissarie befattningarne i berörde stad, hafva ansett sig höra fästa Red. uppmärksamhet deruppå, att Borgerskapet, men icke Maqistraten, hos Kongl. Mej:t i underdånighet gjort ansökning om sagde förening. Att så förhåller sig kan Red. vid efterfrågan å behörig ort, lätt göra sig förvissad, och anhålles derföre, att det förelupma misstaget måtte komma till allmänhetens kännedom med den tillagde upplysning, att driffjädern för den underdåniga ansökningen var ej blott omtanka för framtiden, utan äfven, och i synnerhet den bland Borgerskapet allmänt rådande önskan — en önskan, som Insändarne häraf våga vid detta tillfälle angifva så väl å egne, som samtelige sine medborgares vägnar, — att genom den föreslagna utvägen af tjensternes förening, kunna hoppas få behålla och vid samhället, till dess fortfarande båtnad, se fästad dess nuvarande nitiske och insigtsfulle styresman, hvilken för det allmännas gagn, under sin snart 23:åriga tjenstetid icke lemnat någou möda osparad, och som dymedeist, samt genom det sätt, hvarpå han i öfrigt vetat att värdigt uppfylla sin plats och sine pligter, tillvunnit sig medborgares aktning, tillgifvenhet, förtroende och erkänsla. Må härvid jemväl tilläggas, dels att Red. i förenämude artikel efter Insändarnes tanka, rätteligen anmärkt, att ifrågvarande 2:ne tjenster säkerligen lika väl kunde komma att skötas gemensamt af Borgmästaren i staden, som Postkommissarie-tjensten blefve skött af en militär, som förut måhända ej haft beröring med civila befattningar, dels ock att, med kännedom af den konjunktur, som, efter föreningen med Norge. inträdt för Strömstads betryckta och i så många afseenden förut vanlottade samhälle, det ej är någon skam, att erkänna dess oförmåga, att så, sem vederborde, afiöna dess Styresman; äfvezsom att stadens innevånare, cirka 1,400 till antalet, icke skulle önska blifva förflyttade under landsrätt, och sakna den närmare tillsyn och vård i Polis-afseende, den hastigare rättvisas skipande, som äro oeftergifliga vilkor för den allmänna säkerheten och välfården inom samfund, der många menniskor befinnas boende å en inskränktare omkrets (i saknad a! Styresman, som bor på stället). Det hopp hyses nu imedlertld här, att, om ofvannämnde Stadens nuvarande Styresman icke skulle vinna den befordran till annor indrägtigare beställning, hvarem Insändarne ha sig bekant, att han gjort underdånig ansökning, och om BorgersKapets ofvan berörde underdåniga ansökning om tjensteförg ningen hädanefter och för kommande tider icke kar bifallas, sådan förening åtminstone måtte komma at äga rum för nuvarande Borgmästares tjenstetid, de sto heldre som samhället ofta fått bugnande nådig löften med afseende på åtgärder, som afsåge Staden lindring i dess betryck, hvartill tjensteföreningen fråga ej obetydligt skulle bidrega.