Aftonbladet – 15 december 1841, sida 1

oe Me MA ARI T ALUD BRN TIS ULPIBHEALGI MaSURSaluSlatutl, ottagas i förstnämnde Kontor. Utdelning kl. 6 eftermiddage np m SKENET ARA INATT OL TETENRTA STIAN SAT ET R SGT spektaklet begärde publiken Riezooch Esparterokymnerna, hvilka erkestern genast uppstämde. Bareelonas belägrings-tillstånd har, på krigsministerns befallning, den 28 November blifvit upphäfvet. STORBRITANNIEN. Peels stora panac för den nöd, scm trycker fabriksoch arbetsklasserna, lärer verkligen vara den i kolossal skala tilltagna utvandringsplan, hvarom förut varit nämndt. Sedan den nyligen fullbordade folkräkningen visat en stark tillväxt i befolkningen, ämnar den store baronetten, som är en mästare i konsten att bevisa hvad han vill, i anledning deraf till komplett evidens deduceran, att det är för mycket folk, och platt ingenting annat, som trycker England. Genom den stora emigrations-planen skulle han först och främst tillfredsställa possessionat-intresset, derigenom att en diversion skedde i de lägre klassermas rop om bröd, och sedermera skulle äfven handels-intresset smickras genom utsigterna af de stora fördelar, det kunde hemta af en dylik kolonisations-plan. Förbundet emot spanmåls-lagarne, som genomskådar den sluge baronettens afsigt att neutralisera verkningarne af den rörelse emot spanmåls-lagstiftningen, som förbundet organiserat, har redan kraftigt förklarat sig emot utvandrings-planen. Lord Mayorn i Londor har vägrat sammankalla ett möte, för att diskutera detta ärende. För öfrigt säges Peel ämna sammankalla parlamentet till den 25 Januari, och till en början emot nöden försöka det recept, som här i Sverge befunnits probat, då man velat göra ingenting, neml. nedsättandet af en — kommitte. Han vunane derigenom ytterligare tid, att fundera på landets bästa. Intressant och märkvärdig blir den stundande parlaments-sessionen. Man får då se, om den industriella och arbetsamma delen af Engelska folket ännu längre fördrager, att blöda såsom offer på monopolie-systemets altare. I Portsmouth lågo nu 2000 man trupper färdiga att afgå till China. I Halifax, i Nordamerika, har efterhand en betydande Engelsk flotta samlat sig, naturligtvis för att imponera på Förenta Staterna, under de emellan båda länderna pågående underhandlingarne. Icke mindre än åtta linteskepp lågo i Halifax hamn, ett större antal än der på många år varit samladt, och ännu flere väntades. Drottningen är nu så återställd till helsan, att hon åter far ut och promenerar. Äfven enkedrottningen är åter frisk. Den 413 dennes skulle hofvet flytta till Windsor, och den nyfödde prinsen straxt derefter döpas. Hans namn säges skela blifva: Edward, Victor, Ernst, Leopold, August, och till sina andra hertig-titlar skulle han äfven komma att lägga den af: hertig af Kent, Coburg och Sussex. FÖRENTA STATERNA. Från NewYork berättas, den 47 November, att det demokratiska partiets seger vid de allmänna valen numera var fullkomligt afgjord. Vid den i December sammanträdande kongressen troddes gränsetvisten med England och frågan om den rätt att visitera Amerikanska fartyg, som England reklamerar, för att kunna hindra slafhamdeln, komma att utgöra vigtiga föremål för öfverläggningarne. Rörande den sistnämnde punkten fördes iifliga underhandlingar emellan de båda regeringarna. Den Amerikanska har hittills aldrig velat medgifva Engelska kryssare visitations-rätt på Amerikanska fartyg. SYDAMERIKA. I Bolivia har den derifrån fördrifne presidenten Santa Cruz blifvit återkallad af folket, och åter proklamerad till president. En deputation hade blifvit skickad till Guayaquil, der Santa Cruz uppehöll sig, för att inbjuda honom att återvända till sitt fädernesland. Denna hvälfning hade tilldragit sig i början af Juni. Ett krig emellan Peru och Ecuador ansågs alldeles oundvikligt. MEXIKO. Enligt underrättelser från NewOrleans, skall Santa Anna hafva tagit presidenten Bustamente till fånga, och blifvit förklarad för öfverbefälhafvare för trupperna. Man trodde att han skulle blifva utropad till diktator. Kongressen hade blifvit sammankallad. För öfrigt saknas alla detaljerna af dessa händelser. — Svenska Akademien har, bland innevarande års täflingskrifter i Skaldekonsten, tillagt poömet JM 2, Haralds Graf, med valspråk: Quid pulchra volunt monumenta? (Prudentlius), det andra