Aftonbladet – 11 december 1841, sida 2

hemlighetsfulla uppförande behegade mig icke, och jag gaf honom afsked Hvarje småsak syntes siärka konungens misstankar. Äfven i detta bertigens öppna svar trodde han sig finna medvetande af skuld. Han teg, men ännu samma afton uppdrog han en af sina förtrogne, att utspana Caussades vistelseort och att föra honom till siottet. Redan den följande morgonen stod Caussade i konungens förmak. Han fick genast företräde. Caussade, sade konungen, hvarföre har Gonzaga afskedat dig? Troligen derföre, att jag ej med tillbörlig försigtighet uppfört mig i hans tjenst Kan min lemna dig ersättning för hertigens ? Helt säkert! utropade Caussade glad och förvå nad, men återkommen till sig sjelf frågade han: ! hviiken tjenst vill ni anställa mig, nådigste herre? Bär blott mina färger. En pages roll skall n icke längre spela. Jag vill ha er i mitt jagtsällskap Ni har en säker och stark arm.... säg, hatar n bertigen ? aJag älskar honom icke.n Men jag, jag hatar honom!... Caussade, äfver du skall hata henom. Jag väatar tro och tillgifven het af dig. — Di du vet att någon skymf vederfarit mig, då är det din pligt att hämnas den. Sire! den förolämpning, som visas er, den skal också vara min.n Konungen betraktade honom skarpt och sade slut ligen : Betänk noga hvad du gör och säger, om di vill vinna och bibehålla min ynnest. Jag är sjuk jeg är lätt retlig. Ett ord kan reta mig till... til mer änlord. — Se här. Tag denna dolk, fortfo han med ett sällsamt löje, i det han lemnade Caus sade en dyrbar dolk, tag denna dolk, på det at jag ej någon gång, då jag är uppretad, må komm i frestelse att bruka den emot dig — den ligger 3 väl till hands. Glöm icke denna lära. Reta aldri kungar — seså, tag den nu och bruka den emo min och din fiende — då nöden fordrar. Caussade bleknade, då han emottog dolken. Me jfattande sig hastigt frågade han, ehuru stammande När fordrar nöden det? Då han ännu en gång glömmer att Carl icke ha någon nåd för den — om han än tusende gånge