Aftonbladet – 9 december 1841, sida 2

inför sanningens domstol. Lyckligtvis kan Hegels minne äfvensom hans filosefiska system icke krossas af detta raseri. Det kommer en annan tid, då kans namn skall stå såsom en stjerna -af första sterleken på vetandets himmel och Jlysa menniskorna längre fram på vägen till deras sanna mål. BÅTSMANS-TRANSPORTERNE TILL NORRLAND. (Utdårag af ett bref från Norra Helsingland.) För 3:ne vackor sedan passerade härigenom en skara Bitsmän till Ångermanland. Det var ömkligt att skåda förloppet af denna durchmarch i det äfventyrliga väglag, som denna tid på året är vanligt i de norra orterne. Mer, än skäligt är, blottställes vid sådana tillfällen allmogens dyrbaraste egendom — de dyra hästarne. Det väcker mer än förvåning, att, under det flera krenans å ångfartyg ligga lediga och obegagnade i Stockholm, få se omförmälda sjöoch krigsferor framsläpas efter den djupt uppspårade och tillfrusna landsvägen, och erfordra för fortkomsten dels dyrlegda, dels från 40 å 45 mil aflågsna byar framskaffade skjutshästar. Hyad vore väl mera i sin ordning, än att dessa båtsmän, då de behöfvas, transporterades till och från Stockholm på omförmälde ångfartyg? — Vid 1834 års Riksdag väckte Riksdagsfullmäktigen från denna ort lagstiftande maktens uppmärksamhet på nödvändigheten att på något sätt bereda lindring uti anmärkte skjutsningsskyldighet. Förhållandet behjertades af Rikets Ständer, men det fick imedlertid, såsom ett krigsdepartementet tillhörigt ärende, hvila öfver till 4840 års Riksdag. För ett par år sedan läste man i Aftonbladet en detaljerad framställning, rörande detta för Helsinge allmogen så trycksnde onus, jemte ett lätt sätt, att afhjelpa detta, af de från kusten aflägset boende jordbrukarne länge öfverklagade, enda. Man vill äfven rinra sig, att någon förändring förespeglades tiil ölje af Ständernas då instundande sammanträde. — fyen under sista Riksdag var detta ett lifligt öfverliggningsämne, och föranledde, som vi sågo, skarpa strider på Riddarhuset. — Men man har nu sett, att alltsammans gått upp i rök ibland de öfriga oräkneliga illusionerne. De pinsamma kronoskjutsiskådespel en fortfara. De äro vidriga minnen från de så kallade krigstiderne, då alla möjliga onera eller allmänna betungande förbindelser vräktes på den i ett slags rättslöshetstillstånd försatto-jordbrukaren. De väcka så mycket större ovilja — dessa krigsminnen, emedan största delen af Sveriges allmoge för dem förskonas, och blott några kustpre:vinser äro utsatte för anmärkte olägenheter, som just derigenom förekomma såsom lokala plågoris. ; Om deremot kronans ångfartyg blefve i och för ;dessa transporter använde, så afvärjdes derigenom icke allenast ett länge öfverklagadt ondt, utan flere fördelar blefve äfven med förändringen förenade Både befäl och manskap hade då under sjöresorna tillfälle att förvärfva bekantskap med det element, som måste i farans stund för dem blifva campe .mentsplats. Under språnget och sysslandet på och emellan Skeppsholmen och Kongl. Slettet, eller up-passningen i de kungliga köken, inhemtas naturligtvis föga af hvad som rätteligen borde vara man. skapets yrke, och någon vana vid företeclser i skä:ren och på hafvet förvärfvas icke, utan blott någon ;färdighet i de på landbacken förekommande utredningsgöremål. Om det är sannt, att ordonnansvä:sendet upptager ett betydligt antal, så förbises allt för mycket manskapets rätta bestämmelse. — Skulle åter detta manskap få göra en eller annan sjöresa på året, efter en kuststräcka af 75 å 80 mils längd, så skulle det ostridigt väl bekomma, och någon större kännedom om sjömannabestyr vinnas. Och hvilka fördelar skulle icke derigenom tillskyndas vederbörande befäl? Till en början kunde konsten, att raskt och klokt lägga ut från land inläras, i förening med förmågan, att riktigt styra förbi ett annat åegfartyg. För öfrigt lemnades derigenom tillfälle, att inöfva både öfveroch underbefäl ut falla de småsaker, som omförmälas uti de amiral: föreläsningarne öfver Ehnemarkska äfventyret pi Jutland. Vederbörarde kunde då förvärfva önskvärda talanger uti att föra loggbok, loda, placer: utkik, välja bästa loggningssätt, utreda oeutredd: naturkrafter, beräkna lokala missvisningar, vickt ;lägga Hjussaxar och dylikt invid kompassenx, allra minst att låta tanklösheten lägga dit dem, m. m som icke så noga kan specificeras; — — — — i LITTERATUR. i NIKTFR vv WILHELM v. BRAUN.