UTRIKES. FRANKRIKE. Den nu lyckligt öfverståndna ministerielIla kr sen säges hafva varit föranledd, dels af olik tankar rörande den s. k. nmordarmeens sammar dragning, hvilken egentligen lärer ha varit i genting annat än ett slags familje-arrangemen för att sålunda med franska stridskrafter skydde och uppehålla konung Leopolds regerisg, hvilke påstås vara ingenting mindre än populär i Be gien; dels och isynnerhet lärer den deck var föranledd af Hr Humanns bestämda yrkande på besparingar, serdeles inom krigsdepartemente så att utgifterna må rättas efter inkomstern ech inga statslån eller de skattdragandes ytter ligare betungande må bli nödvändigt. Nu ska detta vara uppgjordt, enligt någras försäkran p det sättet, att krigsministerns budget minska med 42 millioner, men enligt andras, genom e vida större besparing i flera administrations grenar och serdeles genom en konseqvent ge nemförd allmän afväpning. Finansministerns verkligen aktningsvärda be mödande att minska utgifterna och införa el bättre hushålls-system understödjes också temli gen verksamt af den främmande diplomatiker isymnerhet den Engelska, som lärer ha bestämd förklarat sig emot, ej blott nordarmeens samlan de, utan äfven observations-armeens vid Pyre nerna, hvilken lord Aberdeen skall hafva fun nit ganska onödig, isynnerhet sedan lugnet tycke vara återställdt i Barcelona och Valencia. Mai terde också icke komma att formligen organi sera någon sådan. Mindre säkert afgjordt läre det vara, huruvida någon kongress kommer at hållas till ordnande af de spanska angelägenhe terna. England tres vara deremot, men de nor diska makterna skola vara ense med Frankrik om ändamålet, endast något skiljaktiga i fråg om sättet. Furst Metterrich skallisin not hafv; uttryckt sig, att Espartero behöfde en dugt: tillrättavisning., Frankrike lärer likväl hafv: något skäl till eftergift för Engelska kabinettet emedan detta säges vara i besittning af otvety diga bevis på Franska regeringens delaktighet de sista tilldragelserna i Spanien. Nästan alla tidningar draga i härnad mot ge neral-prokuratorn, grefve Bastards, inledning til ransaknings-berätltelsen om Quenissetska mord försöket, så att Moniteuren slutligen måste upp träda och taga hans försvar, utgående från dei så ofta idisslade satsen, att ett parti existerar hvilket hatar ej blott den nuvarande dynastien ntan äfven den konstitutionella monarkien, och för att undandölja sina planer, söker att fram ställa de många mordförsöken såsom isolerade för brytelser, under det att alla mördarne bära sam ma stämpel i pamnan, aflagt samma trosbekän nelse, äro uttrycket och utvecklingen af samwm grundsatser, 0. s. v..-Det officiella bladet hvar ken förstår eller vill gå ett steg längre och un dersöka hvarifrån denna sinnesstämning härlede