des hönder. Han hade nyss förut låtit nedrifva och jemna med jorden husen i en hel by, som ban rådde om, och köra alla bönderue derifrån. Om några dagar hade han ämnat på samma sätt drifva 44 å 43 hushåll ut på bar backe. Då hams vänner varnade konom för faran, att på detta sätt behandla sina underhafvande, hade han svarat, att det betydde ingenting, ty ham hade polisen till ryggstöd; i Noveraber skulle han ytterligare köra bort 60 bönder. TYSKLAND. I Österrike har en reduktion inom armeen börjat sättas i verket, isynnerhet med afseende på artilleriet och materialen. Ett temligt, antal anspann har blifvit såldt på auktioner. Inom infanteriet och kavalleriet har, att börja med, flere permitteringar än förut blifvit tillåtna. En tidning i Memel innehåller uppmaning till subskription, för att befria en Preussisk undersåte, Jani ÅAtts, ur Ryssarnes våld, hvilka gripit honom då han ferslade en varu-transport vid Ryska gränsen. Ryssarne läto inspärra honom i fängelse, och dömde honom att antingen betala 63 rubel i silfver, eller instiekas i Ryska armeen, eller, ifall han icke dugde till soldat, deporteras till Siberien. Man känner ej huruvida Preussiska regeringen hos den Ryska gjort några remonstrationer emet detta våldsamma förfarande. BELGIEN. Processen emot de anklagade i den stora konspirationen har nu börjat. Omkring 260 vittnen hafva blifvit förhörda, och kommissioner komma att afsändas till en mängd ställen, äfven till Paris, för att afhöra ännu flere vittnen. ORIENTEN. Porten, — heter det från Koustantinopel d. 3 Nov. — har gifvit till skäl för de krigiska rustningar, hvilka hon med förvånande skyndsamahet bedrifver, att man kommit farliga förbirdelser på spåren bland Portens kristne undersåtare, oeh af Greklands hållning och närvarande uppförande hemtat grundade farbågor för fredens varaktiga upprätthållande i Orienten. I följd af denna förklaring afiät Reis Effexdi och Rifaat Paseha en inbjudnming till representanterue af de makter, hvilka underteknat traktaten i Londen d. 6 Juli 4827 rörande Grekland, att bålla en kenferens, hvilken också ägde rum d. 29 Oktober emellan de Turkiske ministrarne samt sändebuden från Frankrike, Storbritannien och Ryssland. I denna konferens skall Rifaat Pascha hafva framlagt klagomål å Portees sida emet Grekland, hvilka skola vera författade i en tewmligen retad ton, ech bestå af sju punkter, De hufvudsakligaste klagomålen skola hafva afseende på de Grekiska auteriteternas förhållande emot Turkiska undersåtare; på Grekiska kabinettets omotiverade vägran, att underteckna den nyligen afslutade hamdelstraktaten; på Grekiska statens föregifna sträfvamde, att öka det mya konungarikets befolkning, till stor skada för Turkiet och med kränrknring af folkrätten; på Greklands fientliga förfarande under den sista insurrektionen på Candia och slutligen på nämnde lands sträfvande att utvidga det gebit, som blifvit för detsamma bestämdt genom de fördrag, hvilka erkållit Europas sanktion. Begripligtvis är den sednaste punkten den vigtigaste, och Porten påstår sig vara i besittning af ovederläggliga bevis för sanningen af sina påståendem. Det är svårt att fälla ett tillförlitligt omdöme om det bela: men Porten syres vilja begagna den för bennre gysmnande sinnesstämningen hos de Europeiska makterna, för att reglera sina förhållanden till Grekland, hvilket också synes vara oundgängligt för en varaktig fred emellan dessa länder. Ifrån London skrifves rörande samma ämne, att i konferensen emellan de Turkiske miuistrarne och de 3:ne stora makternas ambassadörer var fråga om en af Frankrike rekommenderad plan, att utvidga konumsariket Greklands gränser med Thessalien. Man tager för gifvet att äfven Ryssland understödjer denna plan, hvilken för öfrigt tros stå i nära sammanhang med Fransyske deputeraden Piscatorys särskilda beskickning till Grekland förliden sommar. Från Alexamdria berättas umder den 26 Okt., att Engelske Generalkonsuln til!ställt Mehemed Ali en note, hvari han yrkade bestämd förklaring om Vicekonungen ville upphäfva monopelierna och ställa sig den med Porten afslutade handelstraktaten till efterrättelse eller ej. Efter långt dröjsmål förklarade Mehemed Ali slutligen, att så snart han återkomme från sin resa till Öfra Egypten, hvilket biefve om 2 månader, hoppades han kunna uppfylla alla för honom framställda önskningar. — —HE BERÄTTELSEN ÖFVER MORDFÖRSÖKET I PARIS, DEN 13 SEPTEMBER. Denna berättelse, aflemnad af grefve de Bastard, inledes, som vanligt, med ett långt och svassande företal, och börjar med den pompösa frasen: Det gilves en försvn. mina herrar. som