Aftonbladet – 2 december 1841, sida 1

GUSTAF IV ADOLFS FRIARE-RESA TILL RYSSLAND. (Ur den nyss tryckta 4:de delen af Mocrianen.) aGrefven af Hege (numera och hädanefter Gustaf IV Adolf) beledsagad af sin farbror, Gref ven af Wasa (då hertig af Södermanland oci förmyndareregent, slutligen Carl XHI) och et temligen talrikt åtfölje anlände till Petersbur; den 28 Augusti 1798 och steg ur hos sin am bassadör, generallöjtnanten von Stedingk. Hel staden var i rörelse för alt se den unge manar ken. Kejsarinnan (Catharina II), som bebodd: Toauriska palatset, begaf sig till Eremitaget, fö att taga emot honom oech gifva honom fester Från deras första samraanträffande syntes ho: förtjust af honom, och enligt hennes egna ord sjelf nästan kär i henom Han ville kyss hennes hand; hon drog undan den och yttrade Nej, jag skall icke glömma att herr grefven a Haga är en konung. — sOm — svarade ha: genast — Ers Moj:i ej vill tillåta det såson kejsarinna, må hon åtminstone dertill lemna sit samtycke i egenskap af ett fruntimmer, hvilke jag är skyldig så mycken vördnad och beun dran. Sammanträffandet med den unga stor furstinnan Var ännu mer anmärkningsvärdt. Bes ge blefvo utomordentligt brydda, och hela hof vets ögon, som, slukande, voro fästade på dem ökade ännu mer deras förvirring. Begge vor tvifvelsutan värdiga de känslor, som de friår barndomen hyst för hvarandra. Att förmäla er af de unga storfurstinnorna med svenske thron följaren hade alltid varit Catharinas älsklings förslag. — Storfurstinnan Alexandra var uppfo strad och uppväxt i förhoppningen, att en gån; bli drottning i Sverge. Allt hvad som omga henne bekräftade hos henne denna föreställning och sysslosatte bennes begrepp med den unge Gustafs tidigt utvecklade behag ech egenskaper Kejsarinnan sjelf talade ofta, småleende, mec