Aftonbladet – 1 december 1841, sida 3

— har fått den satans hösäcken alldeles öfvor hu! vudet. — — Den gången bror Bengt, har du åtminstone in te hufvudet på rätta stället, som du alltid bruka säga, inföll nu pastorn småroligt, och hjelpte Lars at draga hans arma husbonde undan vagnen. Det var ett verkligt underverk att han ej va krossad, men utom den venstra armen som var nå got vridkad, hade han blott ett par obetydliga skrå mor i pannan och på den väldiga näsan, som bast uppsvullnade till dubbel storlek. Hvad var ni att göra? Det var midt i natten, klockan var tu in nan man hunnit komma på benen, och rådplägnin behörigen för sig gått. Man beslöt att gå in i e af de närbelägna stugorna, draga kaptens arm till rätta, bada den med vatten, som nu för tiden är si modernt och hjelper för allt, samt imedlertid skick: efter en smed som skulle se på vagnen hvilken tyc tes vara i kras, Olyckligtvis kunde vattenkuren e begagnas vid vagnens åkommor, och den af Vulcan söner, som halfsofvande inställde sig, lofvade ej at förrän till följande middag kunna sätta vagnen i bruk bart skick. Man måste finna sig häruti: kapten fici en passabel säng, och lade sig genast, emedan hai hade en häftig bufvudvärk åtföljd af något feber Att hinna fram till auktions-timman var nu mer platt omöjligt, och då han omkring klockan elfv uppvaknade var han ännu matt och rätt belåten at hvila sig till middagen då vagnen var lagad oci tillreds. Först klockan fyra om eftermiddagen ankommc våra resande till Östanby. Då de nalkades hemmet hade den littretliga kaptenen många förargelser, 1 som auktion nu var förbi, mötte ban efter hand de flesta af dem som tillhandlat sig ungnöten af der ypperliga skånska racen och nu ledde dem bort For hvar och en af dem svor kapten några kraftig: eder, öfver Mamsell Taglioni, ångfartyget, vänner Silfverspån, och framför allt öfver Hoppenfelt oct svägerskan Kerstin; men när han vid ankomster hem höll i yttersta grinden och gjorde den bugande rättaren sina tillbörliga spörjsmål, blef vår niti