Aftonbladet – 27 november 1841, sida 2

af en utstyrsel utaf alldeles enahanda art och halt, som den, hvilken bladets Redaktion, utur sin, på dylika klenodier rika fatabur, hade påkostat berättelsen om det första företrädet. Enär således anledningen till ett längre fortsatt stiilatigamde försvurnit och fabriksarbetarne, buru ringa menniskovärde Aftonbladets Redaktion än tyckes vilja tillägga dem likväl, sågem menniskor och samhällsmedlemmar, tro sig håfva rätt att fordra, att de och deras handlingar icke genom oriktiga uppgifter och förklenande osanningar skola inför deras medborgare ställas uti en tvetydig och falsk deger, så anbålles om en plats i Aftonbladet för nedarstående rättelser. Och vågar man, göra sig så mycket mera förvissad, att Aftonbiadsredaktionen icke vägrar sitt samtycke till denna högst billiga begäran, som da rättelser, för hvilka ett rum i bladet önskas, blott angår de faktiska förbållanderne, och allt genmäle å de mer och mindre skefva reflexioner, hvarmed Aftonhladet beledsagat fabriksarbetarnes underdåniga företräde, tal och petition, tills vidare efterskänkes. För det första är det en origtig uppgift, när Redaktisnen af Aftonbladet (den 46 September) säger på ett ställe i bladet, att det var 124 till 46 fabriksarbetara, och på ett annat, att det var aett dussir af adet egentliga folket, som Söndagen den 42 September bade nåden att erhålla företräde hos H. M. Konungen. Deras antal var Gå, likasom vid sednare tillfället, emellan 350 och 60. Likaså är det en Oriktig uppgift, när Aftonbladet (den 15 November) berättar, att fabriksarbetarnes deputerade vid sednare tillfället anfördes af en sidenfabrikör. Den person, som då framförde fabriksarbetarnes gemensamma tecksägelse, är sjelf arbetare vid en sidenfabrik. Men mera än en oriktig uppgift, rent af en osanning, är det, gå aftonbladet berättar, aatt de flesta (af arbetarne) cdlerenat Hans Maj:t under det figanande intrycket, att Hans Mej:t gifvit dem kopp aom högre arbetslöner hos deras patroner. Aftonbladet söker likväl förskansa denna osanning bakom tillägget, om de nu fattat detta rätt, är en annan frågon. Sanna förhållandet är, att Hans Maj:t, som med mycket deltagande täcites sergfålligt efterfråga och underrätta sig om fabriksarbetarnes vilkor, ställning oceh veckolöner, hvarken yttrade nägot sådant, eller att från de azudiensade personerness sida, såsom Aftonbladet med ett förnämt åtlöje behagar titulera dem bland arbetarne, som hade företrädet, något erd anfördes, som kunde gifva anledning ti!l ott slikt ytirande. Vidare är det en osanning, då på flerfaldigt sätt (den 46 och 214 September) Aftonbladet, medelst sådane föregifvanden, som t. ex. att af Fabrikssocietetens medlemmar cunderskrifeer skulle blifvit hopasamlade från fabriksarbetarne, aft fabrikant:rne b.afal!t sina arbetare elt vidtaga Alta ste, m. m., sökt insinuera, att dessas petition och begärda företr de varit tillsällningar af fabrikanrterne, eo. s: v. Detta är så långt ifrån verkliga förhållandet, och fabriksarbetarne hafva i frågan så helt och hållet handlat af egen drift och på eget bevåg, att, fastän petitionen hade varit bland arbetarna lingt förut beslutad, de aldrafiesta fabrikanter likväl först i det ögonblick, den undertecknades, fingo kännedom derom. Orsaken, hvarföre arbotarme så förfarit, var åter icke något bristarde förtroende emellan dem och deras husbönder, utan dels att de ganska väl kände, att tulifrågan gällde dem sjelfva och deras existens på det aldranärmaste, och dels åter, att de just ville förebygga alla slika misstankar och beskyliningar, som dem, Aftonbladet nu framfört, eller att daras åtgärd skulle vara em tillställning af fabrikanterne; hvilket icke kurnat förekommas, om de utaf desse skulle hafva på något sätt för sitt förebafvende begärt råd eller tillstånd. Men det esanna i Aftonbladets framställning och anledningen till hela det tilltag af fabriksarbetarne, som väckt så mycket misskag hos Aftonbiadets Redaktion, kan ej fullständigt upplysas, utan att vederlägga ännu en annan falsk uppgift. Aftonbladet förkunnar nämligen (den 46 September), att fabriksarbetarnes sökta, underdåniga företräde hos H. M. Konungen skall vara en alldeles ny uppfinning i petitiomsvägb. Bladets Redaktion visar sig likväl, genom detta yttrande, icke vara mycket hemmastadd i tulloch näringsfrågorras historia i fäderneslandet, Ty redan for mer än 48 år sedan, eller under 4823 års riksdag, ingåfvo bufvudstadens fabriksarbetare. i anledning af det, utaf dåvarande Bevill iegsutskott framgifna förslaget till tulltaxa, en unrderdånig petition till Regeringen, utaf alldeles samma syftning, som den pu inleranade, och hade ett antal arbetare, såsom ombud för samtlige deras kamrater, den nåden, att uti ett, af H. M. Konungen förunnadt företräde, få för högstdersamme muntligen framställa sin angelägenhet. Det af H. M. Konungen åt en w:amling personer af arbetsklasser nu nådigst beviljade företrädet, är således alldeles icke något nytt,: såsom Aftonbladet behagar föregifva, eller någon så ovanlig företeelse, att readan denna blotta omständighet förtjenade antockanas såsom en statshandlirg,; och lika litet är det, såsom man ser, något nytt, att en sådan der samling af personer af arbetsklasser haft det undersåtliga förtroendet till Sverges Konung, att han skulle med nåd och deltagande höra deras angelägenhet, och icke afvisa dem med samma hjertlöshet och fräckt hånande, kvarmed på sin höjd en efemer tidnings-regent kan anse sig tillständigt att behandia flere tusende medborgares väl eller ve. Men bland hkufvudstadens fabriksarbetare lefva ännu många, som hade undertecknat petitionen år 4823, ja, hvilka uUrmea. hHland da arhatarnnas dansautare da sa 88 PÅ ls