sig. I; R. 3: 46; aFör den Herren lyckligare begåfvat är det ljuft att med offret af en skärf bevisa sin tacksamhet, g C. A. N. 4: 16; Labore, audacia, prudemtiu. sig. L.A.P. ; — Calm Råd att inlösa barnen på ett Hospital. Väl menande. sig. I. L. L. 9: — Skars. sig. Friherrligt, 3: — Okt ö. Stockholm. Från lilla Jenny, munlackssig. 4:; Från föräldrar, som tacka Gud för 40 välskapade barn, sig. C.H. 5:; sig. N. 1: 16. — Götheborg, fråa Lina W—W. sig. mun! 2: — Jöaköping. Ps. 253: 2. murlacX 5: — Norrköping Gif Gudi allsna ärona. Från Johan J:eob —t— 9: — Skara. Frin den, som så läege dea Högste behagar, har 9 friska in, sig I. R. T. 2: — Okt. 7. Stoekhelm: med specifik förteckning från 27 personer, sig. I. M. R. rec. 28: 46; från A. Th, sig. Å. munl. 4:; sig. adligt, 4:; Från ea ömmande maidcehristen, som tackar Gud för välskapad barn, sig. adligt 4: — Malmö. Från M. K sig. munlaek 2: Jeg gifver gern:. T. munl. 2:; sig. C.W. 2: — Helsingber g. HM. D. W. 52 f; Från U. sig. munlack 5: — Wadstena sig mun. 8; — Camar. sig. I. P. 4:; En ringa skärf från! lyckligare föräldrar, munl. 2: — Carlskronä. Frin ett lyckigt par, som aldrig mog kam taeka Gu1 för friska barn, sig. adligt 2:; sig. C.A.W. 4: 46 — Linköping. Ettlitet un derstöd till Seldaten Snyggs nödlidande barn. sig. adiigt 5: Era ringa stärf: Tjärstad H Ja sig. I. 5 46. — Wenersberg C. F. sig. adlig: 2:; A. F. L. 5: 46. — Christianstad Från en far åt 8 barn, som Gudilef alla äro friska. —n 5: — Wpiala !V,, af ex ko åt den arma Snygg. sig. munl. B. l: 46. — Eskiistuna. Bertom grafven lösas lifvets gåtor jla. munl. 2: — Marizf ed 8. sig. AS. 4: — Köping. Tb.j och HM. s:g en häst d. — Jönköping sig. mun! 2: — Den 40: la, E. A:son 2: — Hjo E. H L. sig. adligt 4: 46. — Eskilstana (otydligt) Förgät icke dem fattige, sig. I. A. A. 6: 52. — Malmö, munlack, rekemmend. 4: 4; Bryggare-Bokan Krommrow, född Landberg, gexom Doktor Gullander ree: 6: 52 Jonkiping P. G. sig. adligt 40: — Maziefrel. Det goda, som vi menat Har trogen kärlek renat.s sig. C. I. M. 2: 52. — Örebro. Ändå något. sig. B. L. M. 5: — Den 44. Stockholm. Fråa Källarmästaren J. F. Hesselgren på Kälared Vinfatet insamlade, rec. 50:; Arders, sig. otydligt 2: — Hörby sig. S M. S 3:i En liten skärf. munlackssigill, 2 fp — Från ett spelberd i Helsingborg, med anhållan om jvilio i Aftonbladet. sig. C.C.F. 40: — Carlskrona. Frår ox ycklig fader ete sig. I.G.V. 4: 46. — Calmar. Bammanskett ena Siola i Calmar af några små flickor eeh deras lärarinna. sig. C 8. 2; — Calmar. Från 2:ae obemodlade, mer yckliga makar vid glädjen af deras forate välskapade barn. sg. SD. ö — Ekelsund. Ifrån tvenne Enkor. munlackssig. 6: I Upssla. En liten skärf. C. v. E. sig. adligt 2: — Mariestad. Genom Red. af Mariestads Veckoblad 51: 20. — Den 47: Upsala. Af det kristliga medlidandet. sig. adligt 5: Från en mor, sem Gud välsigmat med välskapade harn L. M. V. sig adligt 5: — Umeå. Vid smidets sörjan å Fredriksfors Bruk i Westerbotten. sig. G F.E. 45: 46. — Hjo, Från några vänaer, som ömma för den elycklige Soldaten ske sig. adligt 6: — Den 84: Stockholm. Stockholms Stads Nederlagssigill, rec. 6: 52. — Mariestad, munlackssig. 1:; Gerem Red. af Marixzstads Veckoblad 12: 52 — GCarlskrena. Kby. I. A. S. sig. adligt 2: — Ystad sig. C.E.C. 5: — Caristad. Fråa en gammal Soldat och född Vestgöthe, munlaek 2: — Soliebrann sig. L. H. 32 sk. — Lidköping sig; C.F.F. 2. — Upsala sig. G.G F. 2: — Norrköping. Gif Gedi allena ärona. munl. 5: — Wexiö: När jag ser mia gosse leka, Glad i hälsans dar, Och hans sammetshänder smexa Ål!skad mor ech far. När dea späde sedan kärligt Jollrar, hviskar, ler, Och ham blickar mildt och ärlig. Likt ea Eugel nar; Dä jag knäpper mina händer Och ea bön så varm Till den Evigo j:g sänder Ifrån taeksem barm:-Skydda barset Du mig gifvet — Gäst från ljusets laad — Genom stermarae i lifvet Intill grafrens rand U. A—n 2: — Den Ut. Skara s:g. G.G. 4: 46. — Den 28. Sollebrunn, munlack 5: 46. — ben :51. Mariestad I. N. S. sig I. N. . 5: — Stockholm, sig. blankt. rec. 2: 52. — Summa Bio Rdr 405: 56. Huru danna oväatadt rundeliga summa blifvit använd, torde intressera de ädle gifvarne att veta. Seoldaton Snyggs skulde äre batalte och tvenne kor samt några nödiga klädespertsdlar åt baraer irköpte med tilsammans 156 Rdr Bko. Återstoden är utlårt mot ränta, att betalas vid anfordran, om, såsom maa hoppas, något lämpligt tillfälle snart skulle yppas att få köpa en bebygd bemmanslett för barnens framtida behof. Ett förslag till föräldratne, att få de blinda, döfstumma och galna barnen inlöste på ett Hospital, möttes med ett aaldrig så länge vi lefva, beledsagadt af ett skäl, så klart och varmt sem tåren i feräldraögat: y ingen kan värda våra barn så som vi. Först sedan vi äro borta eller blifvit oförmögna, må aadra goda maxnisker taga dem om hand. Men vi boppas ock, att Gud nådeligen låser dem öfverlefvas af någon bland deras friska syskon, som ärfver vår kärlek tillgde vanlettade. Och då sommor desse ej att lida någon nöd i framtidem. Guds vägar äro lika eutransakliga som kärleksrika. Det är ja Guds kärlek, som gexemströmmar de goda, hvilka au öpp: nat hand och bjrrta för oss. Skulle vi icke mu hoppas, när så mycket ljas uppgått i det förskräckliga mörker, som omgaf oss efter åskslaget. Tacka de goda och säg dem, att vi hvarje morgen och after skola bedja Gud vedergälia sem med sia öälsignelse.. — Undertecknad tillåter sig uppysaingsvis tillägga: E.t åskslag en söndagsaften i sistl. Au gusti dödade Smayggs 5:ne får, men ej den utmätta kon uti samma hus, lade hustrun på sjnksängen och förvirrade mannen, som några dagar derefter kom ech med stum, vild blicx eeh qväfd röst sade; min hustru är sjuk: mu vet jag ingen utväg. Gif mig elt råd.e — Det tål att tänka! på, blsf svaret, och samtalet var slut. Resultatet är bö-j ksat. En hvar, som härtill bidragit, eger inom sig det sjufva vittnesbörd, att han var ett medel i Fersynens hand, alt sprida glädje och hopp i en bortgösd koja, der för kort tid seian blott eländet och hopplösheten voro deenda bvardagsgästarsa. Det vore förmätet, att af egea nppfiaaing söka frambära en taeksägsse, jemförlig med den, sem dagligem. om ock aldrig så tyst, uppsändes till den gemensamme Fadrea från kojans innevånare. Sköfde, Dala den 2 November 1844. s A. D. THORBJÖRNSON, Reg:ts Pastor vid Kgl. Vestgötha bahls Reg., vice Pastor i Dala. AEA EE ONES TSARENS TEST j