Aftonbladet – 22 november 1841, sida 2

en gammal gumma vid sin slända; hen var snygg men torftigt klädd; en brun ylleklädning, med em deröfver hängande svart halsduk, utgjorde hernes drägt, och en liten hvit hufva (sådan som bondhustrurna i Frankrike bära) betäckte de silfverhvita Jockarne. Hennes utseende var fromt, och på dem fårade pannan hvilade ett sorgligt uttryck. Vid ett fönster sem hade utsigt åt hafvet, såg man en sextonårig flicka sysselsatt att fläta korgar, hvilka utmärkte sig för en smakfullare form och ett finare arbete än vanligt. Suzette var en af dessa söderns täcka barn, med svartlockigt hufvud, stora svarta ögen, rosiga kinder och ett par tandrader, hvilkas hvithet gjorde en stark men vaeker motsats till den mörka söderländska hyn. Helsa och ungdom strålade i hemnes lifliga blick, ett intagande uttryek af godhet spriddesitt oemotståndliga behag öfver hela hennes väsende, och hennes växt hade kunmat tjena som modell till en Hebe. Under det kon arbetade kastade hon ofta oroliga blickar ned åt hafsstranden, liksom hon väntat någon och gick ut att från dörren spejande rikta sina ögon åt samma sida; suckande återvände hon till den gamla, tog blomkrukan med de höga blomstrande nejlikorna, och bar den in uti en liten kammare innanföre stugan; bär satte hon den i fönstret, gaf friskt vatten åt några blommor i ett glas, och städade buren som hängde i taket med en sjungande steglitsa. Alla hennes rörelser gåfvo tillkänna att em älskad gäst, bvars återkomst hon efterlängtade, bebodde detta rum som hon så sorgfälligt prydde. oo Akta dig, unga flicka! betrakta ej med så girigavblickar dessa strödde teckningar, denna half