Aftonbladet – 19 november 1841, sida 1

TAGLIONI-FÄRDEN. GENRE-MÅLNING AF TANT EVA. (Forts. fr. gårdagsbl.) I medio af novzsmber var man färdig. Alla de föreskrifter sem friherrn gaf — än i galopp, än i traf, ech än i fullt skenande — till sitt husfolk och sina underhafvande om vård och handhafvande af allt; alla de vänliga, husfaderliga ord han yttrade till dem, alla de handslag och farväl han gaf, ech emottog af dem, ja — de voro otaliga och skulle varit oändliga, om icke friherrn haft den yltersta otålighet att ändteligen sitla i vagnen, och om han ej gjort det yttersta våld på sig hela långa tiden för att dämpa denna otålighet, att den ej måtte komma i för mycken kontakt med hennes måds Jångsamhet. Men nu satt man då änteligen i vagnen: Hennes nåd till höger, Hans nåd ti:l venster, Agapetus och Corona framför, och Sara emellan dem, och ändå befans det vara ett förträffligt godt rum i detta stera familjeskåp, som nu rullade utaf på sina fyra bastanta bjul och gjorde qvarters djupa fåror i höstvägarae. En gammal kusk, som varit stallpojke hos friherrn när denne var ogift, satt nu uppflugen lik en skrämd och stjertlös tupp på den höga, styltlika kuskbocken, som var utan allt ryggstöd eller armstöd, endast Omgifven nedanti!l med en hängande kappa af hvilgrått kläde, svajande oroligt för höstvinden. Bredvid konom satt Tallqvist, som varit jokej i treiuo år, men som nu var befordrad till kammartjenare, sedan den förre kammartjenaren bars bort., På taket lågo obäkliga pjeser som kallades vaäcskars, och hvilka