Aftonbladet – 18 november 1841, sida 1

TAGLIONI-FARDEN. GENRE-MÅLNING AF TANT EVA. G58 (Forts. fr. girdagsbl.) Men se! det blef ändå resa utaf. Den goda hederliga friberrn hade framlefvat de sednare trettio åren så lugnt, så tyst, så utan alla katastrefer, motgångar, vedervärdigheter och sådant otyg som för de flesta andra afklippa tiden i smi ohyggliga bitar, att han aldrig märkt hur hastigt den ilat fram just emedan den ej lemnat några spår, utan tyckte han sig alitid haft god tid till allt, och gerna gifvit med sig för sin goda lata gummas vilja att bara få sitta slilla. Deana gång var han likvål envisare än vanligt, ty i allmänhet var han en högst medgörlig varelse; men hans liila Corona och ögonsten var pu en kraftig sporre. Friberren tyckte älven att Aga. petus mer än väl hehöfde sxkomma ut. och sjelfva hennes nåd, sem i så många år ej ens orkat tän. ka på saken, utan skjutit upp detta som så myc ket annat, började verkligen äfventycka att barnens edukation smart borde taga sin början, ty Corens hade fyllt sina aderton år, och Ågapetus — vi vet det redan — hade varit tandlös -om han vari! en fyrfotad bäst. Visst hade Agapstus haft er eller två dugtiga informaterer, sem vlaggat ut honom en hel hop. minnesverk, ty om mar den unga friherra midt i hams djupaste och dädaste sömn, så kunde han sätta öfver gre kiska till latin, latin till tyska, och alltsamman: till vattenklar svenska, kunde säga kvar den el ler den rFringaste flägk på jordytan var belägen huru det såg ut i varlden det eller det åratalet före eller efter Christi börd, huru sol, måne oci alla stjernor spatserade på fästet etc. etc. me; — besynnerligt nog — aldrig någonsin hade är nu den tankan fallit honom in, att dessa län der lågo på jorden, utan endast på kartan, at dessa historiska tilldragelser någonsie lefvand försiggått, att dessa himlakropp: vore ansat ä