Aftonbladet – 17 november 1841, sida 3

VE US SP, PR REMMAR fERv5 9y VE SS SAIT MEF UNIV af de förra och 14,000 af de sednare, det i Köpenhamn 400,000 af de förra och 20,000 af de sednare; det i S:t Petersburg 400.660 af de förra och 46,000 (af de sednare; det i Wien 3350,000 af de förra och 46,000 af de sednare; det i Neanel 350,cC60 af de I förra och 6000 af de sednare; det i Göttingen 300 000 lef de förra och 35,600 af de sednarey det i Dresden 1300,000 af de förra ech 2,700 af de sednare; detji Berlin 2350,000 af de förra och 5,000 af de sedrare, det Brittiska Musgum i London 225,000 af det förre och 22,500 af de sednare; Bibliotheket i Madrid 1200,000 tryckta böcker; det i Stuttgard 297,000; det i Wolfenbättel 190,000, 0. 8. V. — ENGLANDS FOLERÄKNING, nyligen afslutad, upptager folknummern i Storbrittamnien och Irland till 27 millioner. Deraf belöpa sig på Ergland och Wales 413,904,9814: på Skottland 2,624,586; vå Irland 2,205 389 och på Guernsey, Jersey och Man 124,079, eller tillsamman 26,856.028. Från detta antal äro likväl uteslatne armeen, flottan, kefferdisjömän för utrikes fart, resande utom landet och alla, som den 3 Juni ej befunno 3ig i hemorten, ech med dessa antager man, att antalet fullt stiger till 27,000,000. Detta gör sedan 4931 en tillökning af ungefär två millioner. Lägger man härtill invånarne i alla brittiska kolonier, så kan med visshet antagas, att antalet af Engelska undersåter är större, än antalet af någon annan meakts och att Drottning Victoria beherrskar minst 400 millioner menniskor. Som bekant är, beräknes redan invånarne i brittiska Ostindien till detta antal. — ÅLGIER UNDER BE FÖRSTA TIO ÅREN ÅF FRANSKA FÖRVALTNINGEN. (1830 till 1839), ett nyligen i Frankrike utgifvet arbete meddelar bland andra följande uppgifter, som just icke tala för förmånen af militära eröfringar och militärisk administration. Guvernörer i Algier under nämnde tid hafva varit: 4830 den 3 Juli, grefve Bourmont, d. 2 Sept., general Clauzel; 4834 i Februari, general Bertezene; d. 25 Dec., hertigen af Rovigo; 1833 i April, generallöjtnant Voirol ad interim; 1834 den 26 Sept., general Droust dErlon; 4835, Aug., marskalk Clauzel; 1837 d. 49 Febr., general Damnemont, den 13 Okt., general Valee: 4839 d. 31 Dec., general Bugeaud. I Sept. 4830, då general Clauzel teg öfverbefälet öfver expeditiorskorpsen, bestod denna af 37,357 man. Sedan den tiden har effektiva styrkan af trupperne, Fransmännen så väl som infödda deriinräknade, förhållit sig som följer: 1831 räknade 17.939 man och 44 3569.478 francs utgifter: 1833—2927,762 man och 20,687,946 francs; 4834—31 863 och 29,0141,247 fr.; 1835—30.885 man och 921.441, 134 fr.; 1836—31.450 och 23,290.520 frencs; 1837—42,067 och 37,397,167 francs. 1832—48,790 och 38,222,907 francs; tillsammans 496,323.680 francs. Härtill komma 13,834,120 franes för armeens administration, hvilket för armeen utgör en summa af 196 323,680 francs, bvaraf på fredsfot räknas 94.880,267 och på krigsfot 115,277,533. Särskildt måste dessätom försvarsverket och andra militärbyggnader uppföras; de af ingeniörkorpsen för detta ändamål gjorda utgifter, som började 41230 med 444.422 francs och 1839 stego till nära tre millioner, utgjorde för alla tio åren 149,978 355 francs. Dessa båda utgiftsposter bafva sedermera stigit i en ännu större progression. — EN DUELL I DEN HÖGTYSKA STILEN ägde 1 förra månaden rum emellan tvänne artilleri löjtnanter M. och H. i Magdeburg. Intressant är att böra den gamla Tyska skråandans omdöme angående denra barbariska handling. Så här yttrar sig den preussiske korrespondentan i Leips. Allg. Zeitung: Sällan ägde någon duell en renare, en från all personlighet friare anledring. Löjtnant M. hade vid ett föregående allversamt tillfälle trott sig märka, att löjtnant H. icke ådaxalagt den rätta, en officer tillkommande bravur och ärekärlek. Af ran ifver för sitt stånds ära, utan all personlig retlighet, meddelade M. sin förmodan hels öppet åt kamraterne, på dot den fläck, som skenbart häftade vid korpsen, måtte på ett eller annat sätt aftvås. Löjtnant H. tag saken genast på rätta sidan. Han utmanade löjtnant M. på pistoler, för att derigenom med handling öfvertyga kamraterne, och framför allt löjtnant M.. att han (H.) ägde den äkta bravurn, och aktade sitt stånds ära högre än sitt lif. Så gick, blott för ståndets ära och utan allt parsonligt hat. den duell för sig, hvars olyckliga utgång jag berättar, men i hvilken löjtnant H. genem sitt högt manhaftiga beteende, på ett glärsande sätt rättfärdigat sin egen och sin koerps ära mot all misstanka om en fläck. Den olyckliga utgången bestod deri, att då de två hederslöjtnanterna tredje gången skulle växla kulor, så träffedes löjtnant H. i bröstet och dog på stället. Löjtnant M. åter instillde sig sjelfmant för rätta, förmodligen i akt och mening att låta sig halshuggas, hvilket kan anses såsom sjelfva decateringen i denna berömvärda operation af de tvänne manhaftiga fleckenausmacher. — PRIS-UTDELNINGAR VID UNGERSKA AKADEMIEN. Det stora priset, som af denna akademi årligen utdelas för den bästa under föregående årets lopp utkomna bok, och hvilket består af 200 dukater och en heders-pokal, tilldelades Hr von Horvåth för en af honom utgifven historia öfver handeln och industrien i Upgern de tre sista årbundraderna. Såsom närmast stående omnämndes med loford BartolomRus v. Szemeres resor i utlandet, jemte några andra. Om det juridiska priset för 1839 täflado 43 afhandlingar; af dessa erhöll nämnde Ezemeres priset på 100 dukater i en heders-bägare, men Jacob v. Såvåry erhöll, jemte hedrande loford, 3 dukater för arket af! sin skrift. Uppgiften var att bestämma ändamålet och betydelsen af straff: om dödsstraffet är ändamålsenligt, och i hvilka fall har det ändtligen blifvit tillämpadt hos äldre och nyare folk, men isynnerhet uti Ungern. Det naturhistoriska priset, äfvenledes 4100 dukater, i en heders-pokal, tillerkändes enhälligt doktorn i kemien, Daniel Wagner. Dervid nämndes likväl med loford en afhandling af Josef Török. Det dramatiska priset blef icke utdeldt i anseende till obetydligheten af de täflingsskrifter, som voro inlemnade. — DE AMERIKANSKA FOLKENS ASIATISKA URspPrRUNG. En öfverstlöjtnant Sir R. Bonnycastle har utgifvit en skildring öfver Canada 1841, sem utbreder mycket ljus öfver de amerikanska folkens här