kände redan er skenbhelighet; hvad jag seden erfarit om er, förvandlade mina misstankar i visshet och ökade min fruktan... Ehuru uppdragen ett vigtigt värf, begaf jag mig straxt på vägen... Jeg anlärde till Paris för en stund sedan... Hör nu det sista jag har att säga er... Det står i min makt att utverka ert utlemnanrde... Om ni ej efterkommer mir befallning, blir ni straxt arresterad; om pi deromoet, som jag lofvat er olyckliga mor, samtycker att resa, då förtiger jag allt; man skall förse er med allt hvad ni beböfver... ech den person ni ret, skall icke ens bli underrättad om er nedrighet... Klockan är fyra på morgonen; klockan sex måste jag vara fullkomligt tillfredsstäld i afseende på herr Boisseaus öde, och ni måste vara på väg till Spanien, dit beledsagad af denne käcke man. Han yvisade på Glapisscn. På dessa vilkor, jag upprepar det, samtycker jag att tiga... icke för er... men för den persons lugn som jag vördar mest i hela verlden... Hon skall icke ens få veta af min resa till Paris... Ni skall i min närvaro skrifva ett bref, hvari ni ger benne tillkänna, att som ni erhållit underrättelser från Tyskland, att ni här kunde bli blottställd i följd af den komplott, hvaruti ni deltagit, kar ni beslutit att genast lemna Frankrike. Så snart ni kommit till Madrid, är er framtid betryggad, om ni uppför er väl... och jeg skall taga sådana mått och steg, att ni ej skall kunna lemna derna sted.., Dessa äro mina befallningar... Gif mig nu ert svar... Jag kan ej stadna qvar mer än två timmar i Paris... och jag vill se er på ryggen innan jag far... Om pi nekar... så gör j:g straxt anmälan hos vederbörande, och ni blir arresterad. En afskyvärd tanka genomilade Herrmans själ; ban svarade med en orubblig köld: — Jag begriper lätt, min herre, ert deltagande för den person, hvarom ni talar... men jag önskade veta för hvad ändamål ni vill upplysa henne om mig. — Jag kan försäkra er, att en belackares roll icke är: min; jag respekterar för mycket det fruntimmer, bvars namn jag skulle rodnpa att här uttala, för att ge henne ett så förfärande slag... Ni skall resa... och hon skall alltid bli okunnig hvem den person var, som missbrukat hennes förtroende. — Ni handlar som en trogen vän, min herre, att