re r——— ———— Sr kumenter, rörande de hemliga sällskapernas organisation. Conslilwiionels motsågande af ryktet om ett närmande mellan Hrr Thiers och Mol blir föga trodt; tvertom försäkras, att flera konferenser ägt rum mellan ett par af bådas förtregnaste vänner, troligen för att erdna anvgelägenheten. En artikel i Journal des Debatls visar, att vederbörande ieke äro utan bekymmer för den omtalade metionen om embetsmäns aflägsnande ur deputerade-kammaren, ty tidningen söker visa, att en sådan lag är alldeles öfverflödig, emedan den närvarande regeringen endast utnämnt 134 deputerade till embeten, och det för öfrigt icke är hon, utan valmännen, som skicka embetsmän i kammaren. I Toulouse har ministören åter vid de nya municipal-valen lidit ett nederlag, emedan 4 ledamöter af det upplösta municipal-rådet åter blifvit invalda. Ett amnat slags nederlag har den eföränderliga principen lidit i sjelfva konseljen. Det berättas nemligen, att em hög person önskat, det man af kamrarne måtte begära för hertigen af Nemours ett serskildt anslag i och för hans tillämnade utnämning till guvernör i Algier, samt 19 millioner till betalning af de skulder, civillistan under elfva år åsamkat sig. Hr Guizot har likväl vägrat att förelägga kamrarne dessa förslag. Man ser således, att en verklig minister, till och med en hos juste-milieu, som känner sin ställning, och de parlamentariska grundsatserna, icke tror det vara nog med att reservera sig och verkställa, utan anser sig ovilkorligt ansvarig, ej blett för hvad han föreslår, utan äfven för hvad han låter föreslås. Denna vägran har imedlertid väckt någon kallsinnighet för dem gensträfvige ministern och tros betydligt underlätta de pågående underhandlingarna mellan Hrr Thiers och Mol. Skulle de komma in i Kabinettet, så vore meningen, att Hr Passy skulle förena sig med dem. Genom den i förra posten omtalta tillåtelsen för matroser på örlogeflettan att taga hyra på handelsfartyg, gör man sig af med 7 a 8000 man, hvilket således temligen liknar em afväpning. Märkligt nog är, att man imedlertid söker hålla skeppen färdiga att när som helst kunna utrustas. Troligen blir det först vid Kamrarnas sammanträde afgjordt, huruvida afväpningen blir definitiv eller icke. Man har anmärkt, att drottning Christina icke på 414 dagar varit i Saint Cloud, hvilket tros vara en följd af Spanska sämdebulets föreställningar. För att undvika dem, skall nermligen hofvet hafva anmodat henne att på en tid inställa sina besök. Hoppet, att det skulle vara förbi med öfversvämningarna i de södra departementerna, har tyvärr icke realiserat sig, ty Rhone kar på flera ställen åter stigit öfver sina bräddar och anställt stora förödelser. Man är imedlertid sysselsatt att åter uppföra de bortryckta dammarna, hvartill betydliga truppafdelningar användas, och man är betänkt på att i detta fall införa ett system, som bättre skall skydda de hotade trakterna för dessa nästan årligen förnyade olyckor, än hittills kunnat ske. Mellan Frankrike och Argentinska republiken har nu en definitiv öfverenskommelse blifvit afslutad till följe af 4:a Art. i komventionen mellan båda staterna af den 29 Oktober förlidet år. Genom densamma åtager sig republiken att till Frankrike betala en summa af 165,795 hårda piastrar, hvaraf 93,000 erlagts den 4 Juni detta år och sedan hvarje -månad 4000 piaster med 412 procents ränta. SPANIEN. Regenten skall hafva befallt de diplomatiska agenterne på franska gränsen, att utfärda pass åt de undereffieerare, soldater oehk bönder, som, förledde af ODonnell eller andre insurrektionschefer, deltagit i uppresningen och nu befiona sig i Frankrike. Denna amnesti rörer likväl icke de oflicerare och öfriga personer, som förut kämpat i de carlistiska lederna, och ieke heller dem, som, en gång amnesterade, återvändt till fäderneslandet, men å nyo höjt upprerets fana. Cortes tros komma att sammankallas till slutet af November. Till denna tid torde regerin