En Tysk Litteratörs begrepp om Sverge. Uti ett af de sednast utkomna häftena af Meyers bekanta Universum (8 B., 9 h., pag. 100), träffas ett nytt prof på, huru ringa och tillika besynnerlig kännedom de goda Tyskarne äga om vårt land. Uti omförmälda häfte förekommer en planch öfver Eskilstuna, som uppgilves vara en central-puuvkt för Rikets Jernhandtering. Den lilla vackra staden är hos oss bekant endast såsom förnämsta platsen för finsmidet och för sitt kungliga manufakturi. Sedan Förf. anmärkt, hurusom alla Bergslagsdistrikter utmärka sig framför de landskaper, som uteslutande egna sig åt åkerbruk, yttrar han sig sålunda: Då man undantager det jemna, kornrika Skåne och en del af södra kust-preavinserna, varseblir man i allmänhet blott fattigdom, der icxe Bergsmannanäring finnes. I stället för bysr möter man nästan blott enstaka kojor, på sin höjd 2 å 3 tillsammans. Jorden är otillgänglig för odling och till betydlig höjd betäckt af stenar, på hvilka blott mossa frodas, men intet balmstrå vinner växtlighet. Endast skogstrakterna medgifva något åkerbruk. Ån i dag förbränner Bonden skogarna, på det att askan må erbjuda ett såningsbart lager, hvaruti han litet kafre, som gifver honom och kans fomilj bröd. Bondens boningar äro blockeller slabbhus, ty deras väggar bestå af trädstammar. Stock lägges p stock; fozningarne fyllas med mossa, och taket göres af bräder. Et enda rum utgör husets inre: kök, sängkammare och förrådsrum en gång. Från kroppåsen nedhärger vinterförråds ii rep, 50—400 hårda brödkakor, mestadels ef och kos de fattigaste med tillsats af barkmjöt. så hårdt, att det med hammare måste sönderslås uch med vatten uppmjukas före måltiden. Geten är vanligen det enda husdjuret. I stället för belysning med ljus och lampor begagnar brinnande tallstick Landätfolkets kläder bestå af dat gröfsta tyg. Pengar äro hos sistnämnda personal nästam icke i omlupp. Man kan skäligen säga em denna beskrifning, som en bonde yttrade i den tiden, som vårt geda presterskap äflades med sina eldoch svafvelbemängda beskrifningar på helvetet: Något är det väl, men så vet också Pastorn, att stoffera ut detl Föreställom oss nu för ro skull de skarpt motsatta intryek, som sådana descriptions skola hos die unbefangenen; åstadkomma, enär de händelsevis läsas liktidigt med de till vissa Tyska tidnings-byråer exporterade statsoch blomsterartiklar, eller Friherre von Strombecks loftal öfver landets välstånd. Den ifrågavarande författaren har varit ganska obarmhertig emot vår Svenska jord. Han medgifver den icke en gång er blomma till näring för ett Svenskt bi. Icke upphjelpas affärerna serdeles mycket genom de förmånliga beskrifmingarne öfver våra Bergslager; ty der äro blommerna rätt ofta betäckta af litet sot och kolstybbe, och der utsigterna blifva mera leende, förekommer mycket vara numera petrificeradts. Stackars vårt Svenska Bil fr ev