du frukostera ... vid hvad tid vill du spisa middag? — Jag frukosterar klockan elfva och spisar middag klockan sex, svarade Anracharsis och drog en djup suck. — Ni skall bli betjent, min herre, och ganska punktligt, sade Peter Herbin, i det han gjorde en plump bugning, hvarpå ham stängde igen dörren till detta gömställe, som hade ett tjockt ek-golf och var förstärkt med flera jernstänger. På sätt som var öfverenskommet, svepte Herrman sig in i Boisseaus kappa, giek ner på gatan, steg upp i vagnen, lät köra sig till Invalidernas bulevard, der han steg ur och i Anacharsis Boisseaus namn befallde kusken att gå till Victoire-gatan och tillsäga hans folk att ej vänta honem förr än om två eller tre dagar. (Forts. följer.) — —tiiit—— — FRANSYSK DOMSTOLSSCEN. Walson framträder med betänklig min för domstolen. Han är rödbrusig, full med finmar och karbunklar och mycket ful. Legionen fordrar imedlertid hans tjenst. Den goda legionen är icke så grannlaga. — Presi: denten: År ni herr Walson? — Jag är Walson, du är Walson, han är Walson, vi äro Walson, j ären Walson, de äro Walson. — Presidenten: bär er icke oskiekligt åt. Säg mig helldre, hvarföre ni inte gått på vakt? — Den anklagade obeslutsamt: gått? — Pres.: Ja, gått. — Den anklagade med värma: Jag går, du går, han går, vi gå, j gån, de gå. (Allmänt skratt). — Pres.: Är det er afsigt att förolämpa rätteo? — Den anklagade: Ah, very good! Jag föro lämpar rätten, du förolämpar rätten, han förolämpar rätten, vi förolämpa rätten, j förolämpen rätten, de