Aftonbladet – 4 november 1841, sida 3

Detta är paturligtvis framkastadt utan all afsigt ati nedsälta de kompositioner af utländska mästare, hvilkas bekantskap vi haft tillfälle av göra på vår scen. Tvertom: just dessa hafva framkailat den önskan, att det musikaliska sinnet, som här visat sig så känsligt för dessa, äfven måtte en gång utveckla sin egen skapande förmåga. Det vore intressant att se dessa inhemska fosterlandets bara jemte de Belliniska, Donizettiska, Meyerberska, Auberska och Adamska: och hvad de ishemska produkterne för talscenen beträffar, så torde man hafva skäl till den förmodan, att de tili en början vid sidan af Duellen, Cremwells dotter, Kotzebuerne etc. väl icke skuile behöfra stå tillbaka. Det återstår att se, buruvida de äfven i tidernas längd skulle inuna täfla med de hugstore och bålstore af fransyska skolan; detta kan man för öfrigt naturligtvis icke noggracnare förutsäga, om man ock i sin svenskhet skulle inbilla sig något dyLikt.