Aftonbladet – 4 november 1841, sida 2

kände han ett lifligt intresse för detta fruntimmer. Och sedan kände han en viss stolthet öfver; att vara uppdragen ett lika vigtigt som grannlaga värf; han beräknade på förhand i 1tankarne de fördelar han borde kunna vinna genom en dylik tjesst åt hertiginnan. Natten var mörk och stormig; och regnet nedföll i strömmar. Vagnea stadnade framför det nämnda huset, som då beboddes af blott få personer. Boisseau stack ut hufvudet genom vagnsdörrn och såg ett enstaka hus af att torftigt utseende. På hv ardera sidan fumnes långa murar, som: utan tvifvel omslöto en trädgård; midt emot voro vidsträckta ebebodda tomter. — Huru! sade Boisseau för sig sjelf, det der ser mig ut alt vara ett riktigt röfvar-näste. Det är just en boning, som anstår en dylik skurk. i ( o— Klappa på, kusk! I — Hvar då, herre? det är en inkörsport, och det fians hvarken portklapp eller ringklocka. i — Klappa då med händer och fötter; och du) får hundra sous för din körning, om det öppnas snart, ty kölden är stark. Herrman sof helt lätt; han vaknade hastigt af ett starkt slag på bans dörr. Han lyssnade och fattades af en ofrivillig fruktar. Genom en instinktmessig rörelse fattade ban jen under hufvudkudden liggande colk, instucken ;i slida, och väntade med klappande hjerta att få höra ett nytt slag på dörren. Man klappad ppade ånyo. Herrmen aftorkade kallsvetten, som rann utför 3ns panra, men frågade icke destomindre med stadig röst: Hvem är der? Hvad vill nit, — Det är en herre, sem vill tala med er och har mycket brådtom, svarade pertvakten. — Re