SRS VE LIERNE en lekatt, som var nära att få gulsot. Hans fina och ålipade drag, bans små genomträngande ögen, som alltid sågo öfver eller under glasögonen med guldbågar: hans gulgröna hy gjorde denna jamförelse förnuftig nog. Detta ofördelaktiga yttre var långt ifrån att tillkännagifva denne mans hårda vilja och kalla obevekliga kraft. Han var en af de mäktigaste häfstänger, af hvilka kejsaren betjent sigFör att ännu mer öka komtrasten, hade han en svag röst; hans uttal var fint och hväsande och var sig alltid fullkomligt likt. Man berättade, att under det han beklädde en nästan diktatorisk post i Tyrolen, hade han med sin lilla spetsiga röst, som liknade en gräshoppas skrik, utan minsta rörelse, anbefallt dödsstraff för åtta dömda, (ett lika nödigt sora förfärligt exempel). Sedan bertigen hade vördnadsfullt helsat på prinsessan, och sagt ett bjertligt god dag åt sim hustru. vände han sig till öfversten, sägamde: — Är det sannt, bästa öfverste, att ni reser till Tyskland? Jag kommer ifrån statsrådet, der man sade mig, att Di skulle fara till Wien före prinsen af Neufchatel. — Det är sannt, hertig; jag kom hit för att taga afsked af hertiginnan och fråga om hon kade något uppdrag att lemna mig. — Ni vet föremålet för er beskiekning .-Det är dessutom ingen hemlighet mera. -Kejsaren gaf det officielt tillkänna i statsrådet. -.Han skiljer sig vid kejsarinnan Josephine, och gifter sig med erkebertiginnam Marie-Louise; och prinsen af Neufchatel skall i Hans--Maj:ts namn vigas vid Hennes Kejserliga Majestät.