STURLeN ell MDSllagve ven IVIJUL JAUVE VIN IEA mig väl deraf. Utan tvekan bestridde jag bans åsigter och tycken, enär jag ansåg dem tillgäng-. liga för eller förtjente af motiveradt klander. Mehemed Ali syntes icke taga detta illa, och ändå talade vi om ärender, af hvilka hans häftighet icke kunde annat än sättas i rörelse. Ef ter dessa ögonblick ålade han mig, att efter min resa meddela honom kritiska iakttagelser rörande landet, hvilka kunde i upplysningsväg vara honom nyttiga, och förklarade, att han skulle anse detta såsom en erkänsla från min sida. Jag har samvetsgrant efterkommit hans begäran. I I I spetsen för Paschans marin befinna sig tvänne fransmän, Er Cerisi, konstruktions-offieer och Hr Besson, sjö-officer, bekanta under benäm,ningarne Cerisi-Bey och Besson-Bey. Paschans ;skeppshvarf och arsenal samt eskader äro tillkomne under Hr Cerisis ledning. Till arsenal fanns intet tecken 4828; och 4834 hade 410 liI nieskepp om 400 kanoner blifvit byggde, hvaribland 7 voro bevärade och hade seglat, och 3 vero färdiga att gå af stapeln, oberäknade fregatter, korvetter och briggar, som tillsammans med de förstnämnda utgöra en flotta af 30 bevärade fartyg. Så otroliga resultater hade med så förvånande hastighet vunnits uti ett land, der man icke har skog, icke jern, icke koppar, icke timmermän, icke matroser, icke sjöofficerare; med ett ord ingenting al hvad man anser såsom vilkor för tillskapandet af en eskader. — Händelsen torde vara ensam i sitt slag och tillskrifves den utmärkta talang, verksamhet och ordningssinne och det förutseende, som Hr Cerisi i hög grad besitter. Eskaderns amiral är Moutuoch-Pascha, men blott till namnet. Den, som är själen i denna flotta, är den som organiserat den, neml!. BessonBey, paschans viceamiral ech generalmajor. Hr Besson tjente i franska marinen såsom premierlöjtnant 4845, och var då anställd vid bamnen i Rochefort. Han hade gift sig med: ett tämmeligen rikt danskt fruntimmer, ägarinna, af ett handelsfartyg, och detta, som hette MagI dalema, var i Rochefort just då Napoleon kom dit och ville lemna Frankrike. Hr Besson erbjöd sig att föra kejsaren på sitt skepp till Förenta Staterne i Norra Amerika. Napoleon antog anbudet; och fartyget ordnades för ändamålet. Kejsarens dyrbarheter blefvo hemligen förde om bord i flera afdelningar. Man tillagade ett gömställe för kejsaren, förmedelst flera förenade! toma tunnor, invändigt madrasrerade. Napoleon gaf ordres åt Besson, att placera sig emellan ön Ain och klippan Eneste, samt sedan komma och hemta henom. Men, då Besson kom till N2poleom, hade denne förändrat sin plan; han underrättade honom, att han öfvergifvit förslaget, såsom varande förenadt med möjligheten af olycklig utgång, och att ban deremot skickat LasCases till engelska amiralen, för att begära blifva emottagen af bonom. Magdalena kissade segel och ankom hastigt och lyckligt till Arerika, utan att hafva blifvit visiterad. Om Napoleon vidhållit sitt första förslag, så hade ock hans öde I blifvit helt amnorlunda. Detta Hr Bessons tillgifvenhetsprof emot kejsaren blef bekant för Framkrikes reaktionära regering och gjorde honom illa anskrifven. Han blef utstruker ur flottans rullar ech såg sig nödsakad, att för sin egen och familjens bergning egna sig åt frakthandel. Då hans första försök i den vägen misslyckats och han befann gig i Alexandria år 4220, gjorde han vieekonungen, som då tänkte på att skaffa sig en örlogsflotta, anbud att ingå i hans tjenst. Detta blef antaget. Till en början erhöll han uppdrag, att hafva tillsyn öfver de fartyg, som Mehemed Ali lät bygga i Frankrike; derefter erhöll han befälet på den vackra fregatten Bahireb, som utgick från varfvet i Marseille. Korrt efter fann paschan, att denne man, hvilkens förtjenster han insåg, kunde vara ännu mera nyttig på en högre plats och befordrade honom inom få år till vice amiral ech general, motsvarande chefskapet för I marindepartementet. Den hastighet, med hvilken Besson bildat och öfvat besättningarne I gränsar äfver till det otrelig2. Matroserma äro lalla Bgyptier och tagna till största delen från Nilflodens sjömanskap. Officerarne äre likaledes :Egyptier eller Turkar eller Mamelucker, köptal af paschan, uppfostrade i hans hus och primi tift bestämda för landtjenst. Bland dem befinna sig ett ganska litet antal af Franska och Italienska officerare. Numera segla och manövrera Egyptiska skepp med ordning, samt kunna gå på kryssning uti hvilka trånga och farliga far-: vatten som komma i fråga, invid Egyptens och, , mindre Asiens kuster. Detta är ett märk värdigt factum, som hedrar på samma gång paschan, som amiral Besson, och som visar hvad man kan göra med, och den nytta man kan hemta af den Arabiska folkracen. Egyptens gevärsfabriker äro serdeles väl ordnade, och produkterne lika goda, som de bästa Franska. Man har 3:ne sådane för handgevär, och deras modell är dem Franska. Man tager samma försigtighetsmått som i Frankrike, för att försäkra sig om vapnens beskaffenhet; man har! antagit samma fördelning af arbetet och samma kontroller. Jag besåg med uppmärksamhet en af ifrågavarande fabriker, och dena var lika vacker, lika god och lika ekonomiskt örvaltad som de bästa i Frankrike. Det är artillerigeneralen Eteim-Bey, som står i spetsen för alla dessa etablissementer, och som äfven anlagt d m. Han är till nationen Turk, född inom Europeiska Turkiet och har i flera år varit i paschans tjenst. Genom kraftis vilia och ihärdighet har han lärt ( 3 a