Aftonbladet – 28 oktober 1841, sida 2

taga, att hon räknade 43,000 i vapen öfvade, förträffligt utrustade medleråmar, hvilka, hvar och en åtföljd af en stallmästare, pager, vapendragare och svarta slafvar. prunkande på arabiska hästar, och att dess årliga inkomster stego till 54 millioner livres. Farhågan var icke ogrundad, att den, med alla Frankrikes familier beslägtade orden, och som genom det fasta templet beherrskade Paris, kunde tänka på ett sjellständigt välde inom Frankrike. Sålunda måste ordens rikedom reta Filip den Skönes snålhet i och med detsamma dess krigiska ställning väckte hans bekymmer. I det sista hänseendet bade han försökt att göra sig till mästare af orden derigenom, att ham lät upptaga sig i densamma: ban hade boppats på detta sätt erhålla stormästarevärdigheten, för att sålunda kunna beher;ska riddafena, likasom Ferdinand den Katholske i 45 århundradet, i sin egemskap af stormästare, herrskade öfver de tre spanska riddareordnarne Men inträdet nekades honom af samma män i hvilkas borg han, vid upproret i Paris 1306 hade nödgats söka skydd mot sitt eget folk Å andra sidan stod konungen i skuld hos orden sedan han, till sin systers utstyrsel, behböft lån: en ansenlig summa af stormästaren. Sålunds väcktes hos konungen på en gång fruktan, rof girighet, sårad fåfänga och hämdbegär. Han: inkomster voro inskränkta, för penningar med gaf han lifegne i Languedoc friheten, bortsåldt adelskap och prejade kyrkans tjenare; men vic en ny pålaga hade redan Normandie gripit til vapen; Judarne hade han förut förvisat ur riket och endast ett våldsamt steg emot presternre, adelr eller orden kunde rädda honom ur sin förligenhet