Aftonbladet – 26 oktober 1841, sida 3

derpå! Farväl min sköna fiende, ..-. i morgen väntar jag er, er och de historiska dokumenter ni lofvat mig ... Marskalkinnan (skrattar). Muru? Dessa detaljer, skola de också en dag tillhöra historien! Hertigen. Hvarför inte ... likasom vårt samtal i dag ... i fall någon sqvallrade ur skolan ... (Henriette instörtar med uppskrämd, hemlighetsfull min.) Henriette. Nådig fra! En vagn kör in på gården ... det är prinsens af Soubise ... mar. kisinnan Castellane är i hans sällskap. Hertigen (afsides). Hon, det var en annar sak; och fast det inte är så bra alt fly fiender (högt, i det han ämnar gå ut genom fonddörrarne). Madame! Jag lemnar er. Marskalkinnen (håller honom tillbaka). Inte den vägen! Ni möter dem då ... Hertigen. Ni har rätt (ser åt sidan). Jag vill minnas att här förr fanns en löntrappa ..Marskalkinnan. Allt är ännu i samma skick ... Hertigen. Nej, det är mycket förändradt ... förr kom jag den vägen ...nu går jag bort densamm2. ... Det förflutna är mig kärare. Marskalkinnan (betraktar honom med ömhel) Är det så? ... Adjö min bästa hertig, adjöl Hertigen (kysser hennes hand). Adjö Hor. tence! (Går.) (Slutet följer.) RR —kK—AAA AL — — SÄD AF ETT 2000 ÅR GAMMAL FRÖ. Vic en middag, hvarmed ett åkerbrukssällskap i Midd lesex, i England, nyligen firage sin årshögtid, upp viste en Hr Pownall säd, som vuxit upp af ett korn hvilket blifvit fannet under de bindlar, som omgåfvc en egyptisk mumie, och således kunde antages var: omkring 2000 år gammalt.