ee nn net fn nand SA nn uppmanade kommitterade att snart fatta sitt beslut, emedan byggnaden af strandmuren redan vore påbörjad. Hr Eckerman röstade för en körbro af jern, och fann ej hinder, att derest medel till byggnaden ej annorlunda kunde anskaffas, upplåna dem. Hrr Strehblenert, Nisser, Frodell och Folcker yttrade sig äfven för en körbro af jern. Hr Brinck afgaf ett yttrande, hvilket han sedermera anhöll måtte få medfölja som reservation. Han ansåg det redan genom beslutet den 2 Dec. vara afgjordt, att bron skulle blifva en gång-spännbro, och att, såvida fattadt beslut ej skulle rifvas, fråga nu endast kunde blifva, att bestämma huruvida bron skuile byggas af jern eller trä. Han tillstyrkte en af jern, såsom prydligast och varaktigast, synnerligast som kostnaden för en träbro blifvit uppgifven till 2500 Rdr och för en jernbro till 5 å 6000 Rdr, så att då jernets värde beräknades, skill naden blefve obetydlig; han ansåg ock hofstallets effekter kunna i händelse af eldsvåda transporteras öfver en sådan bro. Mot anläggningen af en körbro reserverade sig Hr B., och viile erinra, att om en sådan beslutades, det åtminstone ej borde ske utan principalernas, nemligen Magistrateus och Femtio Åldstes hörande, enär kostnaden derför måhända uppginge till 50 å 60,000 Rdr. En körbro skulle, yttrade Hr B., dessutom ej bereda någon bättre kommunikation med Norrmalm, emedan man i alia fall hade att passera n. v. Nerrbro och just dess svagaste del, hvarförutan passagen från den sistnämnde ned till holmen blifvit genom beazarbyggnaden ytterligare: försvårad. Att åter, som föreslaget blifvit, lägga en bro från Stallgatan öfver Norrström fann Hr B. af: många skäl olämpligt, hvaribland, att den skulle falla snedt både mot strömmen och mot nuvarande bron; han önskade, att då en ny kommunikation! med Norr skulle anläggas, den måtte uppfylla alla; anspråk på prydlighet och varaktighet bättre än den gamla bron. sedan Magistraten obetänksamt för 235 år tilibaka afhändt staden de tomter å Helgeands-: holmen, öfver hviika en ny brobyggnad från Rosenbad till Mynttorget bordt gå, hade ock de till berörde byggnad afsedde medel äfven blifvit på annat: håll använde, och första frågan blef således nu hvar medel borde tagas. Att, såsom Hr Eckerman föreslagit, upplåna dem, fann Hr B. ej rådligt, enär staden redan hade stora skulder. hvilka ock i betraktande af det ringa nutiden i hufvudstaden gjort för efterkommande, tycktes blifva det enda arf den närvarande generationen efterlemnade. Lika orätt ansåg Hr B. medlens tagande af slussbyggnadsfonden; Regeringen hade lemnat statsanslaget till denna fond att med 20,000 Rdr årligen i tio år afsättas, mot det vilkor, att en lika summa årligen afsattes af börs-, brooch hamnbyggnadsfonden, och att denna dessutom ersatte, hvad deröfver tilläfventyrs erfordrades utöfver kostnadsförslaget, som upptog 396,000 Rdr. Arfven om detta förslag ej skulle öfverskridas, svarade Hr B. nej till propositionen, att taga medlen från ett, genom fattadt beslut bestämdt ändamål. Han föreslog i stället, att man till vilkoret för det premium af 200 dukater, som för en plan till slussbyggnaden blifvit utfäst, borde göra det tillägg, att det äfven kunde vinnas för en I plan, att bereda genomfart genom Söderström utan slussar, hvilken Hr B. ansåg ganska verkställbar. Lyckades denna, kunde medlen tagas af det öfverI skott, slussbyggnadsfonden i så fall skulle lemna, och Hr B. trodde, att om, då saken riktigt väl framställdes för Konungen, han nog skulle lemna, hvad af Helgeandsholmens bakgårdar och Kongl. stalles ströbacke behöfdes för en brobyggnad från Rosenbad I till Mynttorget. Hr Ekerman ansåg, att den nu projekterade köri bron i alla fall ej kunde skada, enär genom nya kommunikationer alltid en större vinst uppkommer, (och fann han Kommitterade väl kunna sjelfve besluta om denna fråga, då de förr lära hafva beslutat om vida större företag. Hr Scharp ansåg körbro öfverflödig, intill dess en I motsvarande kommunikation öfver norra strömarmen inrättades; han tillstyrkte derföre en spännbro af jern. Hr Strehlenert, som redan yttrat sig för körbro, fäste dock nu dervid vilkoret, att den af Magistraten och Borgerskapets Äldste bifölls, oeh i detta förbeI håll instämde äfven Hrr Nisser, Frodell och Folcker. Hr Wegelin ansåg lämpligast att stadna vid anläggningen af en gångbro af trä, enär fondens tillgångar redan voro upptagne och den till slussbyggnaden icke borde medtagas för annat ändamål, ej heller kunde tillgripas utan Kongl. Maj:ts tillstånd; kunde slussanläggning umbäras och medel sålunda anskaffas, vore tid nog att anlägga en körbro. Hr Ekerman begärde proposition på körbro af jern och, efter det tycktes, vara de flestas mening, äfven på vilkoret af Magistratens bifall. Sedai. Hr Rådman Berger under tiden uppkommit, framställdes Örfverståthållarens proposition på körbro af jern, med vilkor, att förslag och ritning dertill, jemte Kommittrades tillstyrkanden, underställdes Magistratens och Borgerskapets Äldstes pröfning. Denna proposition besvarades med ja af Hrr Folcker, Frodell, Nisser, Streblenert, Kugelberg, Ekerman och Berger: Hrr Brinck, Scherp och Wegelin åberopade sina redan afgifne yttranden, och anhöll Hr Brinck, att hans måtte få åtfölja till Magistraten och Femtio Aldste. Öfverståthållaren hemställde derpå, att, enär en körbro af jern sannolikt kommer att anläggas, han I måtte bemyndigas underrätta Öfverintendenten, att något hinder icke mötte för den påbörjade strandmurens utsträckning och aptering för en dylik körbro. Detta funno Kommitterade, med undantag af I Hr Brinck, äfven tillständigt att medgifva, och slutlligen uppdrogs åt Öfverstelöjtnant Lidströmer, att l uppsätta projektritning samt kostnadsförslag till den Inya bron. — Då i ett sednare sammanträde protokollet justerades, biträdde Hr W. E. Schlegell Hr Brincks reservation, OM FÖOLKVÄLDET OCH DESS FRAMTID. Med tillämpning på Europeiska förhållanden , I on VE I