Aftonbladet – 19 oktober 1841, sida 2

tänd al Biet, nemligen att om Strauss eget tora arbete blifvit utgifvet, så hade intet varit Itt säga derom; men bearbetningen, som kan äsas af de profana — se det är helt annat. Detta är oek onekligen den fördelaktigaste positiomer, då man derigenom icke så direkt benöfver framstå såsom kämpe för förföljelse och ntelsrans, men ändeck i saken vinner precist samma ändamål på em taktisk omväg. Vi beklaga biott, att äfven dokter Reuterdahl gjort sig skyldig till åtskilliga vanställmingar af pbearbetningen, såsem det ännu torde blifva tillfälle utt ådspgalägga. — Uplands och Roslags nation hafva tröstat fir Erkebiskopen :f Wingård för det ledsamnsa ifventyret inom Stoekholms nation, dermed att bemälde patior, proprio motu som det sägs, äfren vali Hr Erkebiskopen till hedersledamot. — För att afskaffa prygelstraffet, hafva offieerarpe vid Westeibottens fältjägare regemente på gen bekostnad inrättat kompaniarrester. Öfver dexna vackra handling har Regeringen förklarat bermälde offieerare sitt synnerliga välbehag. Såunda har den reform, som under riksdagen af Regeringens män inom adelsoch prestestånden ned all ifver motarbetades, nu efteråt rönt reseringens bifall, då frågan derom utgått från en fliesrskorps. RR Ändtligen ett tillfälle att göra rällvisa åt de rättrogna! Då Aftonbladet stundom nödgas nedlåta sig ill den obehagliga befattningen, att låta småherarna i Svenska Biet smaka linealen, eller en närt af karbasen, när de blifva alltför högljudla, så är det ess så mycket mer en tillfredsstälelse, när vi kunna låta tuppen värpa i deras Abe-bok. Åtskilliga sådana anledningar hafva ander den sednare tiden förefunnits, hvilka vi anse epartiskheten fordra att framdraga. Någonting framför annat märkvärdigt och för oss tillfredsställande ligger deri, att de goda tidningarna, som arnars äro mycket onda på Aftonbladet, deremot ådagalägga em förundransvärd sympati för sådana stycken i vårt blad, der tryckfel! tillfälligtvis råkat insmyga sig. Sålunda bände det för ett par veckor sedan, då vi redogjorde för några resultater af Götba Kanalbolags sammankomst, att detta bolag genom tryckfel kom att kallas Götheborgs Kanalbolag. Dagen derpå hade icke allenast RBiet den godheten att aftrycka vår artikel, som ganska riktigt börjades med orden Götheborgs Kanalbolag, utan äfven Statstidningen repeterade om aftonen samma uttryck. Det är ett verkligt nöje, att sålunda se ett bevis på den sakkunskap, som råider hos de devuerade, angående våra inhemska inrättningar och bolag. Icke mindre angenämt var det att erfara, hurusom Statstidningen benäget aftryckte ur Aftenbladet, såsom sin-egen, artikeln om Hr Doktor Hagbergs död, och de uppgifter, som deri förekomrao om den aflidnes personalier, hvilket var för oss så myeket mer smickrande, om Doktor Hegberg var en af de aderton bland Statstidmingens ursprungliga egare, Svewska Akademien. JEn annan tilldragelse, som egertliger bör fägna vår kellega Dagligt Allehanda, är den fundering, som ett tryckfel i nämnde blad föranledt inom bikupan. Uti Allehanda förekom nemligen den 414 dennes, att ett handelshus i Casiz gjort förcök att begagna kameler till transportmedel och att man i Puerte S:t Maria har sex sådana djur, af hvilka hvardera ultam svårighet bär 98 till 30 Araber, och gör stor nytta.s — Man finner lätt, att ordet Araber här var ett tryckfel i stället för errober, ett Spanskt mått af V, qvintal; men det har Biet icke förstått, utar i stället gjort en låvg uträkning öfver kamelernas styrka, för att kunna bära så många araber, hvarvid det jemväl, af sin inbitna vana att citera falskt, förledts att i sina reflexioner förändra siffran 30 till 40! Mågenting ännu intressantare och som bhbevisar Biets tekniska insigter förekom der för smkring åtta dagar sedan, i en beskrifning öfver en lustresa i England med ett ångfartyg, kalladt the Prinecss royal: Ej längesedann, berättar Biet, gjorde denna, nyligen byggda, medelst archimediska skrufven framdrifsa ångbåt sin första lustresa till Arundel och åter. Sällskapet, bestående af 68 personer, utgjordes af gäster, inbjudne af egarne, hvilkas förtjenst om det allmänna berättigar dem till det varsaaste be,röm af dess stadsmedborgare och ett hjert!igt nunderstöd af de besökarnde., VWVidare berättas, att båtens fart är omkring 9 1, Eng. militimman, men att den det oaktadi framglider genom valtnet med knappt märkbar rörelse., Hittills har man ansett en fart af 9 VY, Engelska eller hbalfannan Sversk mil för en ganska snabb rörelse; uti Biets observation att en sådan fart knappi