Aftonbladet – 19 oktober 1841, sida 1

gaxling mirdre, än att bedraga åtskilliga af de förnämsta Europoiska bankirer på ungefar om millior purd sterling, och efter lyckazt utförande fly till Amerika, Algier, Indisra eler Egypten. Detta szulle ska genom efierapanda af s. k. eirkulir-kreditbref, sem årligen i flera tusem exemplar krvingskickas af Logdors benkirer. De äro sill stilisation hysrandra tewligen lika; rumsren för summorma ock innekalvarnes namn åfvorsem för bankirens sigratur äre dervid lemnade tomma. Det Londonska bankirhus, brors ramn man härtill ville begagna, var firman Giyn, Halifax, Millas C:o. Deuna firmas kreditbref äro graverade uagefår på vanligt sätt, på tjockt papper ech något längre, än i allmänhet är brukligt På dem äro firmans initialer påtryckta med on stäm pel, ock deorunder är ett tomt rum för utketalcingen, som gjorts af bankiren på kontinenten, och annoteras tilldess kreditsumman är helt och hållet uttazen. Er del af kroditbrefvet utgöres sf sm namnlista på Europas betydligaste städer, börjande med Abbeville ech slutande mwed Zante. Jemte dessa städers namn stå namnen på firmans korrespondenter. Huru planen först uppkom, vet man ej med visshet; men för dess utförande erfordrades förnämligast tvänna saker: först att droga en bankir på kontinenten in i sillskapsts intresse, hvilken måsts exa några gamla cirkulärbref frin G!yr C:o och under band var i stånd att understödja de saraman svurne med sina rid ech fin erfarenkot; för det ndra miste en af dem resa till London, deponer: viss summa hos mämnde hus, för ett erhålla ett ci kulär breditbref, hvars! man ville göra bopier, på hvilka man sedan kunde trycka initislern:. G denna resa hoppsdes man dessutom vinza tvi sndra, föga mindra vigtiga ändamål, nemligen att rekaffa sig en tillräcklig mängd af det papper, kvarpå brefven voro tryckta, och för det axdra att undanrödja bvarje misetanka om ett bedrägeri genom den omständigheten, att en af sällskapet egde ett ta kredilbref från denna ansedda firma. Sanno ikt hace två eller tre personer i Florenz i slutet af 3. 4959, om icke uppgjort plsnsn, åtminstone rådgåt dercm och funnit den wtförbar. Bland de hufvudsakligaste deltagarena i komplotten voro Markis Bourbel och Cnkninghamn Graham af Gartmere. Rörande Bourbels familj vet man icke