Aftonbladet – 14 oktober 1841, sida 1

dam författade artikel står, bland annat förvrid na och ur sitt rätta sammanhang rubbade för bållande, äfven att undertecknad vid besagde re volutionstillfälle stått vid rådstugudörren me brinnande cigarr i munnen, för att påtända ka nonerna. Om Onkel Adam gjort sig mödan at genomläsa de protokoller, som öfver tilldragel sen fördes vid stadens äldstes sammankomst, ha de han ieke behöft inför publiken uppträda son en oförskämd lögnare, helst desse protokolle bevisa, att jag vid det omskrifna tilifället ick ens egde någon cigarr, utam rökade kardus u en kortare slangpipa eller så kallad nubb. Ei sansad och rättvis allmänhet får nu döma mel lan besagde Onkel Adam och mig. Skråköpin i Stadsfiskals-kontoret i Augusti 48... Pär Preijare. Stadsfiskal. Sanningen att säga, hade också stadsfiskalei ganska rätt, och jag får bedja herrskapet om för låtelse för min falska uppgift. Misstaget var lik väl lätt gjordt, helst jag såg personen på någo afstånd och blott märkte, att ban hade en glö dande eld nära under näsan, utan att veta att den na härledde sig från en så kallad nubb. Ja; drog, som man säger, öronen åt mig, och va glad att jag var anonym. Stadsfiskalen väntad länge, att de stora tidningarna skulle reprodu cera hans berigtigande, men det blef ej af, oc! hin harmades grufligen; det är derföre jag sjel nu gör det. Jag gladde mig åt att jag var anonym; mel bedrog mig. Min beskedliga hustru hade nem ligen förtrott någon sin vän, att den der rolig Onkel Adam ingen annan var an hennes tråkig