Aftonbladet – 11 oktober 1841, sida 2

OM FOLKVÄLDET OCH DESS FRAMTID. Med tillämpning på Europeiska förhållanden. Fjerde Artikeln. (Central-styrelse. Kommunal-förveltning.) Om vår samtids händelser mer och mer ådagalägga, alt folkens sträfvande efter delaktighet i de allmänna angelägenrheterna icke länscre låter afvisa sig utan äfventyr för sarshällenas inre luga och yttre säkerhet, så visar deremot kommunalsystemets verkan, i de länder der det finnes, att folket är belåtet med ett jemförelsevis ringa omfång för sin maktutöfning, så framt det blott får derinom röra sig fritt ech ostördt. Kommuaalstyrelsen är folkväldets egentliga fält, likasom dess ursprungliga; men derinom fördrager det ej heller den egentliga landstyrelsens uppträdande. På vilkor, att det inom denna krets far vara för sig sjelft, öfverlåter det deremot gerna landets styrelse i det hela åt den egentliga regeringsmakten, och sträfvar ej att inverka derpå annorlunda, än såsom kontrollerande, och i ändamål att freda sitt eget område för landsstyrelsens intrång. Ett land, der en dylik skilnad äger rum, anses alltid af dess invånare i allmänhet för ett lyckligt land i politiskt hänseende; och om Nordamerikanerne prisa sitt såsom sådant, så är orsaken hufvudsakligen denna. I Nordamerika är styrelsen eentral, men förvaltningen kommunal, med så noggrannt bestämda gränser dem emellan, som det varit möjligt för lagstiftningen att upprätta under ledning af många generationers erfarenhet. — Detsamma är händelsen för de aldraflesta fall i England; Nordamerikanerne hafva hemtat grunddragen till hela systemet derifrån, och endast utbildat det fullstärdigare. Samma system, ehuru ofullkomligt, återfinnes äfven i en mängd despotiskt styrda länder, t. ex. Hindostan och Turkiet; och det är lemningarne deraf i det nuvarande Grekland, som gjort möjligt för Konung Otto att ända hittills vägra landet en representatif konstitution i modern mexing. Derigenom att Grekerne fått behålla sin kommunalstyrelse från den Turkiska tiden oeh tillika sett Kadis godtyekliga domaremakt utbytas mot en lagskipning med jury, äre de redan i besittning af några värn emot en fullkomlig abselutism oeh dess missbruk. Grekiska felket förkofrar sig derföre till en viss grad raskt och oförtrutet, både i materiellt och intellektuellt härseende, ehuru det är gifvet, att i längden en konflikt måste uppstå just följd al den grad af felkfriket, som äger rum i af seende på lokalbestyren oeh den absolutism, som råder i statsbestyret, då folket der ingenting har att säga genom någon representation. Men skuile Konung Otto företaga sig att cestralisera förvaltningen efter franskt mönster, och ieke vilja åtnöja sig ensamt med styrelsens oentralisation; då kunde sannolikt inträffa smart nög i verkligheten, hvad ryktet förkunnat som en