Aftonbladet – 11 oktober 1841, sida 2

des med skruf och således var säkert. I detsamma hördes ett starkt buller i förstugan, oeh professor Kålreth steg in åtföljd af hela studentskaran, som slog sig ner här och der på bänkarne i de mest beqväma ställningar; de enda, som icke iakttoge sin beqvämlighet, voro de begge förstnämnde, som, sedan de gjort en djup bugning för den förbigående småleende professorn, satte sig ned grensle öfver bänken med sitt koltegium uppslaget och sitt bläekhus framför sig. färdige att skrifva. Professorn steg opp i katedern. Det är möjligt, att många af herrskapet icke sett en kateder, och jag måste derföre, så godt jag kan, beskrifva en sådan, för att upphjelpa er imagination. Kateder kallas nemligen ett slags skåp eller predikstol i tvänne afdelningar, af hvilka den öfre icke får bestigas af några andra än professorer eller aldraminst promoverade magistrar; men den nedre åter af andra personer, som vilja disputera, det vill säga aflägga lärdomsprof. Då man nemligen står i nedra afdelningen eller lådar af denna inrättning och säger efter hvad en annan person, som kallas opponens eller motsägare (och som för öfrigt är ens synnerligt goda vän hvilken står på golfvet) säger, så kallas detta at försvara disputationen ; imedlertid tillhör det den som står i nedra lådan, att försvara hvad der som står i den öfra lådan författat, oaktadt bas icke förstår ett ord deraf, och detta skall skt på ett språk, som han icke heller riktigt förstå! — och om man sålunda stått i den nedra lådar i ett par timmar och talat om en sak, som mar ieke förstår och på ett språk, som hvarken mar sjelf eller någon annan begriper (hvilket doc