Aftonbladet – 7 oktober 1841, sida 1

MER. VP MS 8 MOTARETA I BREES ST, AT portugiska guerillorna; detta är icke heller så litet i ett land, hvars regering förut icke ens kunnat skydda landet mot de inländska gueril lorne, än mindre förmått undertrycka deras sympatier för de portugisiska, med hvilka de så ofta fraterniserat. SEDER MIT SNC AIR ITTTLSNRAANERLAN De utländska posterna anmkommo så sent på förmiddagen, att vi i dag endast i största korthet kunna redogöra för deras innehåll, hvartill vi i morgon utförligare skole återkomma. Underrättelserne från Paris gå till d. 7, från London till d. 28 September, samt från Hamburg till d. 4 dennes. FRANKRIKE. I S:t Cloud skall, efter hvad ett par tidningar berätta, ett försök hafva gjorts, att bortföra de båda unga prinsarne, hertigens af Orleans söner. Tre personer, som sökte smyga sig in i slottet, anhölios af skildtvakten, på hvars anrop de svarade: Inspektionsrundi, samt bjödo till att fråntaga bonom geväret, Härunder brann detta af och de tre karlarne flydde. Nigen af dem lärer hafva blifvit sårad, ty man har funnit blodspår på soldatens kläder. Denne har ej. kunnat tydligt se mer än en af dem, men hvilken skall bafrva varit klädd som eu herrex I Montpellier skall lugnet vara å:erstäldt och äfvenså i Clerment, der taxeringan åter börjat, men icke utan stränga försigtighetsmått å aukto-, riteternas sida, sem låtit talrika patruller genomströfva:-gaterna: echuppställt -trupper på flera ställen! äf staden; Tillöde flesta hus hade taxeTings-emlötsmänned funnit portarna stängda, och derföre nöjt sig: med.att fråga portvaktarne, huruvida någon förändring under de sista månpa-, derna skett i håäsens Justitieministerns -cirkulär till general-proku-. ratorerne, hvaröm sista. pesten förmälte, gifver alla tidningar: tillfälle still vidlyftiga kommentarier, och opppsitionsbladen uppresa sig jenhälligt deremot. :Commerce säger, att det är doktrinärernes vana, när de komma till makten, att framställa regeringen: såsom vaeklande och: hotad, för att få: en anledning till stränga åtgärder; oekså har man aldrig sett dem i spetsen för regeringen, utan att sätta inbördeskriget och bödeln i rörelse., National påstår, att man ej vill hämma frihetens missbruk, utan tillintetgöra friheten sjelf, 0. 8. v. : Det s; k. improviserade talet hvarmed konungem vid festen i Neuilly besvarade marskalk Soults skål, försäkras på förhand hafva varit trykt och utdelts, icke blott till gästerna vid: bordet, utan äfven i hufvudstadens kaserner. Från Algier berättas, att, till trots af hvad flera tidningar sökt utsprida, den bästa anda herskade hos de infödda stammarna. Vid Tunis ligga för närvarande icke mindre än 8 Franska och Engelska linieskepp, en fregatt, en korvett, en brigg och två ångfartyg. De repeterade mordförsöken emot Konung Ludvig Filip, och: det: nu; sednast emot hans söner riktade, hafva naturligtvis gifvit anledning till mångaharda olika: förklaringar öfver ersakerne till .dessavohyggliga företeelser. Så vidt vi minnas, har deck ingenstädes förut den förklaringsgrund hlifvit framställd, som förekommer i Engelska bladet Globe, och hvilken verkligen synes hafva mycket för sig. Deraf följer dock icke, att mordförsöken ensamt varit föranledda af demsomständighet; Globe påpekar, ty åtskilliga. andara förhållanden hafva utan tvifvel äfven dervid medverkat ; men det kancicke betviflas, att ju Globe vuppattat. saken från en af. de rätta synpunkternä05 Efter en polemik. emot iTimes sätt attobetrakta mordförsöket och Tess orsaker, säger Globe: ; Vi skule snarare vilja härleda det nu varange Frankrikes sjukliga; demoraliserade tillstånd från en annan orsak, nemligen det dervarande militär-systemet, som förer en. så ganska stor del.caf befolkningen ännu i unga åren in i armens leder, och efter en längre tids. förlopp återsänder den till det borgerliga lifvet. AÅrmeen är ingenstädes någon skola för moraliteten, och, i Frankrike måhända mindre än annorstädes... Man tage dertill i beräkning. den unge. Fransmannens fåfänga och ärelystnad, som under en fredlig tid ser vägen för sig stängd till krigisk ära. Då ban icke kan göra sig odödlig i slagtningar emot en yttre fiende, -söker han den farliga utmärkelsen gehom.sammansvärjningar inomland, och då han anser vapnen för sitt life enda bestämmelse, riktar han dem slutligen emot sin egen beberrskare.s SPANIEN. Fueros-frågan synes intrassla sig allt mer och mer: Konferenserna mellan regeringens och provinsernas ombud hafva icke fört till något resultat, och det:ser ganska kinkigt ut, att et sådant på fredlig väg skulle kunna vinnas.