Aftonbladet – 5 oktober 1841, sida 3

ra kostnaden för gardesregementorna från 3:dje hu vudtiteln, ty så väl ena, som andra klassen är, doc icke uteslutande, anställd till vakt och betjening vi Kongl. hofvet och slotten under fred, men att afdet ta skäl, och då de under krig deltaga i landets för svar. skilja dem från annan militär, torde icke va ra lämpligare i Sverige, än i andra länder. Redaktionens anmärkningar: 4. Då båtsmännen kommenderades ombord på örlogsfartygen, ägde de aildeles icke mera sjävan: än beväringer nu äger, någon enda tillfällighet un dantagen, då en och annan af dem möjligen kunna vara ombord på något mindre krigsfartyg, utrustad till någon expedition. På flottan kommenderade för öfrigt under 1738 års krig, liksom under de föl jande, icke endast båtsmän, utan äfven fördelninga af landtarmeen och deribland till och med en ka valleritrupp, om vi icke minnas orätt, det då va rande Östgötha kavalleri. Att denna sålunda sam manförda besättning icke får åberopas såsom et mönster af sjövana och duglighet, synes bäst af dt sjukdomar, som utbrusto bland densamma cch som öfrvrergingo till ett slags typhus, hvilket är en all märt bekant sak. Hvad förf. säger om bevåringer till sjös, gäller äfven om den till lands. År den å ena stället icke pålitlig, så är den det heller ickt på det andra; men erfarenheten torde ha visat, at beväringen, sedan de första få öfningsveckorna ära förbi, är lika användbar som den permanente sol daten, men oändligt mindre kostsam. 2. Dea som förlöjligar exercis med skärgårds fartyg förtjenar sjelf åtlöje. Långt ifrån att satser skulle stå fast att den, som kan föra ett stort skepp äfven kan föra en roddbåt, bevisar erfarenheten all. deles tvertom, och de sjökaptener, hvilka man un. der krigstid engsgerat som officerare vid skärgårdsflettan, hafva behöft sin ganska goda lärotid, innar de vänjt sig vid kanonsluparnas manövrerande. Hvai och en, som bivistat t. ex. 1808 års fålttåg i skär ren, kan intyga detta. 3. Det är ej lätt att uträkna hvartill Förf. behöfver sine 1000 båtsmän, då ett helt linieskepps besättning, alla klasser inberäknade, icke går till mer än 500 man och vi på sin höjd utrusta en fregatt om året. Beräkningen af högst 4 Rdr i månaden för båtsmannens underhåll är alldeles för knapp, då sjöpertionen kostar staten ungefår 42 sk. bko om dagen, hvilket ensamt gör 3 Rdr i månaden, tobaksskilling och kläders slitning oberäknade. Att hyra sjöfolk i stället för båtsmän, skulle kosta staten vida mindre, men gagna det allmänna vida mer. Hvad som i noten säges om båtsmannens förhållande till rotebonden, om underhållskostnaden 0. s. Vv. öfverlemnar man till de roteringsskyldiges bedömande och erinrar blott, att uppgifterna om vakansafgiften för bitsmanshållet är hemtad ur de serskilda länens merkegingstaxor för förlidet år. 4. Detta torde vara en misskrifning och borde i stället heta: a!ldeles inga. Ombytet med s.k. Arstjenare sker i Mars månad och halfårstjenare äro kommenderade från 4:sta April till 4:sta Oktober men behållas icke sällan till den 4 November. Således sker båtsmännens hemoch bortmarch just de tider, då inga ångfartyg kunna begagnas och de tillfällen då de transporterats med sådana, torde vara så ytterst få, att de icke förtjena nämnas. Visserligen infordrades för några år sedan, som vi ro från Stockbolms ststions kamrerarekonlor, ett förslag till en dylik förändring med transportsättet, ljaktligen med kommenderingstiderna och samingsplatserna, men det gick med detta förslag som ned så många andra bos oss: verkställigheten uteblef.