FR ER SMS vf NORA FOTAR NT ration mot Sjelfherrskaren? eller vår arme, om den icke kan skydda oss mot en hotande note, i fall en sådan skulle afgifvas? Se (Insändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet! Då till förekommande af den svåra sjukdomen draysjukan, som uppkommer genom förtärande af råg af årets skörd, bvari mjöldrygor finnes i större mängd inblandad, en artikel finnes i Statstidningen införd af Prov.-Läkaren Hr Doktor Ekman, torde Aftonbladsredaktionen benäget i tidningen irföra bifogade äfven till Statstidningsredaktionen insända artikel, som innehåller, enligt min öfvertygelse, en vida enklare uppgift att göra dylik råg alldeles oskadlig och till brödföda användbar. A. Stenberg, Bagare. Till Redaktionen af Sveriges Statstidning! Uti Nr 213 af Statstidningen för innevarande år finnes en artikel införd om Försiytighetsmått vid beyajnande till brödföda af råg, hvaruti s. k. mjöldrygor i större mängd förekommer Denna artikel! upptager en af Prov.-Läkaren i Calmar, Hr Doktor Ekman meddelad uppgift, huruledes råg af årets skörd, som innehåller mjöldrygor eller mjölökor i större mängd, hvilket inträffar under våta somrar, som innevarande års varit, skall behandlas, att förekomma den svåra så kallade draysjukan hvilken sjukdom stundom är dödlig, alltid mycket plågsam, samt åstadkommer lambet och förvridningar i lemmarne, slöhet i förståndet, och flera andra olyckor, som-stundom fortfara hela lifstiden. Som ar tsmått föreskrifver Herr Doktor Ekman: attiden nya rågen, närsden. är tröskad, ovilkorligen gendm kastring -och vanning måste noga rensas från mjöldrygor, brandkorn och alla främmande ämnen; att den derefter bör ligga så länge som möjligt, innan den förmales, emedan man iakttagit, att den skämda rågen med tiden skall bli oskadlig; att det gagnar att rågen, innan den skickas till qvarnen, tvättas i rent vatten, så att allt skadligt borisköljes; att det är högst nödigt, att rågen Sörgfälligt torkas i bakugn, som torde vara det bästa! medlet att förtaga mjöldrygors och andra frösorters flygtiga döfvande ämnen, och således blifva oskådlig. Doktor har funnit gamla och torra mjöldrygor, som läkemedel använde, vara utan alt verkan, då deremot färska visa sigganska verksämme i högst små ingifningar; att brödet efter sådan råg ej skall förtäras färskt, och ännu mindre medan det är varmt; att jemte brödet bör äfven förtäras, om sådant kan åstadkommas, andra goda födoämnen, i synnerhet godt dricka, smör, kött, fläsk, mjölkmat, lök, o s. v., samt potatis, hvilka några läkare vilja anse såsom lindrigt motgift mot mjöldrygors skadliga verkningar; att mindre ätes af det skämda brödet, då potatis nyttjas; att mjölnare böra tillse, att oren och dålig råg ej emottages till malning, likasom vederbörande polismyndigheter böra : vara uppmärksamme, att ej dålig råg, eller mjöl deraf, utbjudes till salu; att bästa sättet att förekomma dragsjukan helt och hållet naturligtvis vore, om gammal råg i behörig mängd kunde anskaffas till sådane orter, der den nya innehåller oarter; samt att allmänheten bör vara uppmärksam derpå, att dragsjukan, efter all sannolikhet, är smittosam, hvarföre ej gemensamma sängar och kläder böra begagnas af sjuka och friska, renlighet iakttages, samt luftombyte i boningsrummen, och många personer böra ej vistas och ligga i samma. Härefter uppgifves de sjukas behandling. Då undertecknad under ett flerårigt idkande af bageriyrket många gånger haft tillfälle att praktiskt behandla råg af ofvannämnde beskaffenhet, så att den utan något: för helsan menligt inflytande kunnat användas, anser jag mig för den stora allmänheten böra uppgifva de af mig begagnade; och af erfarenhet besannade enkla medel, till förekommande af sjukdomsfall. Jag anser lika med Doktor Ekman vara nödvändigt, att rågen torkas, hvarigenom största delen af det i mjöldrygorskadliga fNygtiga ämne bortdunstar; men vid den öfriga behandlingen af rågen skiljer jag mig från hans föreskrifter, hvilka jag anser i flere fall vara för omständlige, och förenade med för många svårigheter och försigtighetsmått, att kunna få en al!männare tillämpning hos de obemedlade folkklasserne, hvilka mest äro blottställde för följderne af genom mjöldrygor skadad råg. emedan de förmögnare gerna anskaffa sig råg, som är ren och fri från alla oarter. Så vidt jag kunnat finna, består den för hälsan skadliga beståndsdel i mjäldrygor i ett flygtigt ämne, och att medlet att göra råg, som är till större mängd dermed blandad, användbar till sund föda, derasiti, att kunna fullkomligt afskilja detta flygtiga ämne, hvartili derjemte erfordras, för att kunna öfverallt tillämpas, att detta kan ske så enkelt och lättfattligt, att det äfven af de mindre bemedlade och smärre hushållen kan verkställas. För att undvika alla skadliga följder från med mjöldrygor blandad tåg, användes följande försigtighetsmått : rågen torkas, som förut nämnt är, ju fullkomligare ju bättre, och således om bikugn finnes till hands, bör den härtill användas, annars är torkning i solsken äfven förmånlig. Derefter låter man vid qvarnen rågen, bvad man kallar skrädas eller rättus, hvarvid skalen skiljas från de mjöliga rågkornen. då med: skalen åtfölja större delen VTI EDET VERS RAINER ETEN BITAR RER ASA MAGI DRAT RANA GATA