Aftonbladet – 2 oktober 1841, sida 2

——Lvve————SS— Nej, fru -grefvinna. — Ni tycker den kanske vara för mörk? — Den klädning, ni i fjol bar vid festen i palatset Doria, vore mig kärare. — Ni var i palatset Doria, På den offentliga bönedagen? Jag såg er icke. — Jag hatle den äran, att dansa, att tala med er. Det tyckes, som om ni lika lätt skulle glömma era dansörer, som jag mina modeller. — Det är förträffligt! jag har haft så många dansörer -e — Och jag så många modeller. . — Är ni sårad, herr van Dyck? förlåt mig mitt skämt .... Men om vi beständigt prata, så kommer min bild ieke stort framåt. — Er bild är färdig, fru grefvinna.. — Färdig? .... Ni har ju ännu icke gjort ett enda penseldrag! ; . — Färdig, sedan ett år. Vi kunna gå ut, Van Dyck steg upp, helsade grefvinnan och gick till dörren. ; — Går ni verkligen? frågade grefvinnan. — Jag går, och om NI tillåter mig, att medtaga nyckeln till atelieren, så skall jag återkomma denna afton, för att lägga sista handen vi ert porträtt. R Skall jag då sitta? — Det är icke nödigt, målningen är färdig: — När skall ni ge mig lösning till denna gåta? — I morgon. — Skall jag tala med min gemål deror:? — Som ni behagar. — Då säger jag ingenting. — Som ni vill.