OM FOLKVÄLDET OCH DESS FRAMTID. Med anledning af Europeiska förkållanden. Andra Artikeln. (Folkväldets grund. Dess ursprungliga form.) När här talas om folkvälde, menas alltså efte orden folkets välde, nationens i det hela, tänk utan någon serskild myndighet hos andra med lemmar deraf, än antingen dem, åt hvilka natu ren frivilligt och för bestämd tid anförtrott den eller dem, som innehafva den på obestämd tid i följd af lagar, dem folket eller omedelbara om bud stiftat. Sådant är folkväldet i Nordamerika. Sådant var det aldrig i den gamla verlden, a orsak att öfverallt derstädes antingen saknade utrymme för dess ostörda verksamhet, eller till räcklig bildning hos folket för dess fullständig: utöfning. Folkväldet saknade utrymme, der slägt väldet eller kastväldet vunnit insteg: men pi huru få ställen i den gamla verlden fanns e antingen en herrskande fursteslägt, eller någrs öfvermäktiga patrieialeller adelsslägter, elle! något slags prestvälde, eller en sig sjelf rekryte rande och sjelfrådigt befallande embetsmannakast: . . Och der dessa öfvervälden eller bivälder icke lyckats alt fjettra eller alldeles qväfta folkväldet, der — såsom i vissa Schweitzerkantone: — saknade det mera ostördt herrskande folket! nödig bildning att utöfva sin makt, och begick