Aftonbladet – 30 september 1841, sida 2

NU NTEAA ftnZoz—nÅ On a———nnFFJ u—OJ MMM skurne och insaltade bönor, stufvade med tunn sås, spicke fläsk och derofvanpå sur mjölk och plättar, — en ganska god måltid för 055, som voro besatt bungriga. Straxt efter: maten anvistes oss vårt rum på öfra bottnen, med en liffarlig passage öfver vinden med sitt lösa brädgolf, som guppade och skramlade för hvarje steg, och sitt absoluta mörker; utsigten från fönstret var in åt en hönsgård, fönstret stod öppet då vi kommo och rummet var fullt af mygg. Sålunda var det slut på den dagen. Klockan ungefär tu på natten väcktes jag ur min sent, till trots af myggen, iråkade sömn al åtskilliga galande tuppar; snart stack solen något på och hela det befjädrade folket vaknade till ett nytt kacklande lif. Hönskreaturen läte höra sina behagliga modulationer, och emellar några gäss och ankor uppstod en disput, alldele: som emellan stora och lilla flottan, som sluta des så, att lilla flottan fick seger, emedan der stora var för tungrodd. Jag steg upp klädde mig och gick ut. Jag träffade straxt farbroi Bengt, som nu som bäst var nere 1 ladugårder och såg på hur man lagade en hövagn för der tillstundande slottern. Sedan jag så der gått och spankulerat fram och åter i den lilla trädgården fått se en mängd daggmaskar, som långsamt återkröpo ner i jorden, och en och annan hvi kålfjäril, som fladdrade öfver potatislandet, kom en piga springande och sade: han skall komm: in och dricka kaffe Hela familjen samlades nv i salen utom löjtnant Åxel, som ännu sof. On bror vill sade farbror Bengt, så gå vi ut på förmiddagen och se oss om litet., Sagdt och gjordt; efter slutadt kaffe, gingo vi med kapte nen i sällskap. , Det bar af ut på sädesgärdet Bror ser att jorden är väl arbetad,, sade gub ben och petade med käppen i en lerkoka; bro må tro att här var sten; jag bar endast u detta gärdet kört öfver 800 lass sten. uton jordfacta, som jag bränt bort. Om bror kom