REVY AF TIDNINGARNE. Den theologiska striden om Straussiska verket. Vi meddela i dag ett fortsatt utdrag af den förut omtalta och till en del införda artikeln ur Freja angående detta ämne, hvaraf ämnu en fortsättning återstår. Saken är af den vigt, att den ej kan nog fullständigt utredas, i synnerhet som det hierarkiska kotteriet gör hvad det kan för att alla dagar med os2nningar sprida förvillande begrepp om stridens hela föremål, och såsom prof hvarpå må nämnas, att Svenska Biet i dag öfversatt en mening af Luthers tal vid riksdagen i Worms, tvert mot den Tyska meningens ordalydelse: Teo!ogien och Folktron. Knappt kunna vi förmå oss att tala ett ord för undersökningens frihet, emedan hvarje försvar för densamma vanärar en tid, som kallat sig upplysningens. Till dennas ära vilja vi också medgifva, att de röster, som djerfts öppet höja sig emot denna frihet, numera äro få och ringa aktade. Men desto större är deras antal, som vilja göra denna frihet till ett prerogativ för ett inskränkt antal medborgare, föregifvande att den visdom, dessa antingen sjelfva utkläckt eller den de gjort sig mäktige att inhemta, är alltför stor, för att af den större delen mennisk tkunnafattas, ja. genom sjelfva sitt djup för Usa är missledande och förderfvande. Då vi Hu här vända oss emot sist. anförda påståenden, kan vår mening ieke vara den att fordra, det vetenskapsmannens forskningar borde vara af beskafferbet att omedelbart af mängden kunna fattes och bedömas. En sådan mening skulle upp bäfva allt begrepp om vetenskap, såsom ett vetande beroende af omfattande lärdom och ett genom trägna studier uppöfvadt skarpsinne. Likaså litet kan det undgå. någon tänkande man, att ropet på meddelande åv-mängden af blotta vetenskapens resultater saknar allt sundt förnuft, om det har några andra restltater än de handgripliga mekanmiskt anr vändbarå i sigte: i . Z T. ex. hvad matematiken uttänkt, hyad naturforskaren erfarit, kan meddelas det allmänna och till dess gagn användas, utan att för denna anvåndning tillika fordras kännedom om de principer, som för densamma ligga till grund. Afvenså kan historieforsgkaren till allmänhetens tjenst sammanfatta ERNER TAR TORA AS ONE SN EDC TE SS ONE RR AN