Aftonbladet – 27 september 1841, sida 2

vapnet mot hans axel. Desse äro nu arresterade. Quåeniset antog först vid sin ankomst tilll: Paris namnet Pappart. Oroligheterna i Paris synas nu, om icke helt: och hållet ha upphört, åtminstone mycket afta-l: git och förfallit inom det löjligas gräns. Pål slutet voro nemligen kämparne ej försedda med något annat vapen än potatis, och sista gången var ett hällregn tillräckligt att skingra hela skaran: Man fruktar likväl att de kunna återväckas med förnyad kraft, i fall, såsom det berättas, Hr Humann verkställer sin föresats att den 25 September företaga taxeringen å egendom i Paris. Man har hittils inskränkt sig endast till mantalsörteckningen, men om man nu verkligen skrider till hela systemets genomförande, äro följderna icke lätta att förutse. En nyhet, som några dagar varit gängse, och som bibehållit sig i trots af de vederläggningar man försökt, är om Hertigens af Bordeaux död. Courr. Franc. säger sig åtminstone veta med visshet, att man, vid förbandets aftagande, funnit en böld i det brutna låret, som gifvit läkarena många anledningar till bekymmer. På börsen berättades, det regeringen hade för afsigt att dröja med statslånets afslutande till Kammrarnas sammanträde och att inskränka summan till 4350 millioner al parti och mot 4 proc. SPANIEN. Regeringen synes allvarsamt ha beslutat att icke respektera de Baskiska provinsernas privileigier (Fuceros), utan underkasta dem samma tyngder och författningar, som landets öfrige provinser. I dekretet rörande utskrifningen af 350,000 man äro således Alava, Guipuzceoa och Biscaya :pålagde sin andel äfvensom vid den nya skatten ja 753 millioner realer, och den 4 November skulle tullinien flyttas fram till sjökusten och iPyrengerna. Man får se hvad följder detta kan ihafva. i Bland andre fordringsägare, som besvära regefn har äfven en OÖOfverste Galand af den fordna främlings!egionen infunnit sig i Madrid, för att göra de Franska legionärernes anspråk gällande. STORBRITANNIEN. I Maunrchester har bållits ett stort folkmöte, ihvarvid en adress beslöts till drottningen, med janbållan, alt hon icke måtte prorogera parlafmentet, innan frågan om spanmiålslagarne der jförevarit till öfverläggning. Från Birmingham, i Wallsall och flere andra ställen väntades adresiser i samma anda. Alla de Londonerblad, som junses vara underrättade om Peels afsigter och iplaner, föra ett språk, som ger anledning förmoda, att han åsyftar någon förändring i spanmålslagarne; men af hvad beskaffenhet, är ännu en hemlighet. TYSKLAND. Konungen i Preussen har till auktoriteterna i Breslau, då han gaf dem audiens, öppet yttrat sina åsigter i afseende på konstitutionsfrågan, hvilkea, som bekant är, gifvit anledning till någon apänning emellan honom och Breslauboerne. Hvad en 25-årig erfarenhet — sade han — visat mig vara olämpligt, kan jag icke gifva, och låter icke genom någon makt på jorden aftvinga mig., Hvem vet om icke den der makten, en gång kan komma, äfven för en Konung i Preussen, fastän det nu låter så manhaftigt. Alt för öfrigt icke heller denne monark vill göra några koncessioner, var hvad man kunde vänta. Det är endast det yttre tvånget, antingen redan inträdt eller förutsedt såsom oundvikligt, som gör majestäterna medgifvande. Konung Fredrik Wilhelm afreste den 43 från Breslau till Kalisch, för att der hafva en sammankomst med Kejsaren af Ryssland. Thiers är redan på återvägen från Wien till :Paris, och hade den 47 passerat Coblentz. Af de politiska fångarne i Mainz hade 43 blifvit frikända af domstolen och lössläppta. 48 andra, som komma alt stå under polisuppsigt, hade hkaledes blifvit frigifna ur arresten. NEDERLÄNDERNA. Utrikesministern, baron Verstolk van Soelen, har den 43 dennes, på begäran, erhållit afsked, och statsministern, baron van Zuylen van Nyevelt, tilisvidare emottagit utrikesportföljen. SCHW EITZ. I kavton Luzern, der fråga varit om att anförtro den högre undervisningen åt Jesuiterne, skall, efter en häftig debatt inom uppfostringsrådet, det beslut hafva blifvit fattadt, att Jesuiterne icke komma att få någon befattning med denna undervisning. Den berömde botanisten Decandolle afled i Geneve natten emellan den 40 och 44 dennes. ORIENTEN. Österrikiske och fransyske ambassadörerne i Konstantinopel hade hos Divan begärt, att de brittiske officerarne i turkisk tjenst, hvilke ännu vistades i Syrien, måtte hemkallas derifrån. Detta bade Porten bifallit, och ordres, i enlighet dermed, afgått till Syrien. Frankrike var afundsjukt på det inflytande, desse officerare började