Soldaten vid Kgl. Skaraborgs Regemente MI 96 ANDREAS SNYGG, boende i Borgunda focken af nedanskrifae Pasterat, bar träffats af det lika ovanliga som bedröfliga missödet, att hans hustru födt tvenne blinda och döfstumma barn, dottren Christina 1836 d. 31 Jan. och sonen Anders 1837 d. 7 Dec., hvilka ännu lefva och, ehuru på 6:te och 4:de året gamla, ieke visa det ringaste tecken till förstånd, utan tillkännagifva endast sin tillvarelse med nästan beständiga, genomträ: gande oartikulerade ljud, framkallade, som man vill förmoda, af en gränslös hunger natt och dag. Husrtun är nu ändtligen sängliggande sjuk ned tryckt af sorg och mödor, dem hon i långa år burit med utmärkt undergifvenhet: familjen bes!år dessutom af ett äldre och elt yngre barn: således 5 personer, som hvardera kräfva serskildt vård och någon föda, för att ej förgås. I dessa dagar är deras sista egendom, en ko, bortsåld på exekutions auktion: Soldatens halfva lön utmätt. Socknons obetydiga Fatt:gkassa, starkt anlitad af mårga ä!dre kan numera, oaktadt årliga bidrag, icke frälsa de ifr!gavarande från undergång: mannens arbetskrafter och det lil:a Sodattorpets afkastning äro, naturligtvis, ännu mindre tillräckliga för så stora behof. — Den bättre lottade, som eger både ett bjerta, ömmande för nöden, och en litem skärf att umbära utan saknad, torde iexe behöfva andra bevelsegrunder, än denna berättelse, för att bisträcka dessa olyckliga jen gåfva, hvilken godhetsfult öfversänd till undartecknad skall lika samvesg.annt användas, som tacksam: redovisas. -kefve. Da a den 10 Sept mber 1841. A. THORBÖRNSON, v. Regements Pastor. ———E LA 620